Matens väg från jord till bord

Genom att köpa lokalt producerad mat, alltså mat producerad nära konsumenten, är det möjligt för oss konsumenter att understöda både den regionala matkulturen och den regionala ekonomin.

Den här tiden på året sitter förhoppningsvis jag, och många andra bönder, bakom ratten i tröskan, om vädret så tillåter. Skördetiden hör enligt min mening till de bästa arbetsmomenten på ett jordbruk, men i dag grumlas glädjen av att priserna är verkligt låga på de råvaror bonden producerar.

Lönsamheten inom det finländska jordbruket har försämrats flera år i rad. Producentpriserna har sjunkit drastiskt och det inhemska jordbrukets resultat minskade med 40 procent 2015 jämfört med året innan. I dagens läge räcker producentpriset inte ens tillsammans med stöden till för att täcka produktionskostnaderna på alla gårdar. Bonden blir alltså utan lön.

Samtidigt kunde vi förra veckan läsa att de två stora butikskedjorna i Finland gör bättre resultat än någonsin tidigare. De två butiksjättarna verkar kunna utnyttja sin dominerande position på marknaden. Prisbildningen inom livsmedelskedjan är till många delar höljd i dunkel. Klart är i alla fall att handelns andel av det slutliga priset ökat sedan vi blev medlemmar i EU. Handeln är i en maktposition eftersom de kan spela ut företagen inom livsmedelsindustrin mot varandra. Eller hota med import utifrån. Pressen på industrin förflyttas i sin tur över på primärproducenterna, som fått se sin andel av slutpriset reduceras mer och mer.

De tyngsta och största arbetsinsatserna inom matkedjan görs på lantgårdarna. Utan högklassiga råvaror finns det inte kvalitativt högtstående och säkra livsmedel i butikerna. Trots det får jordbrukaren bara en bråkdel av produktens slutpris, till exempel när det gäller bröd går endast cirka 5 procent av priset till spannmålsbonden. Om det inte sker en förändring snart kommer det att bli brist på inhemsk mat på hyllorna i butikerna. Alla måste inse att vi behöver en mera rättvis fördelning av vinsten inom livsmedelskedjan så att också bonden kan få sin rättmätiga andel.

Glädjande nog intresserar allt fler konsumenter sig för inhemsk mat, lokalt producerad mat och matens ursprung i största allmänhet. Genom att köpa lokalt producerad mat, alltså mat producerad nära konsumenten, är det möjligt för oss konsumenter att understöda både den regionala matkulturen och den regionala ekonomin. Ett bra exempel på det växande intresset för närodlat är de Reko-ringar som bildats också här i Västnyland. Reko är förkortningen av rejäl konsumtion och innebär att konsumenten beställer produkter av producenterna direkt utan mellanhänder

En av de viktigaste fördelarna med lokalt producerad mat är utan tvekan den korta och transparenta livsmedelskedjan. Att veta var och av vem maten producerats ökar konsumenternas förtroende för inhemskt mat. Detta förtroende är livsviktigt för det finländska lantbruket.

Det förtroendet ger goda förutsättningar för ett livskraftigt finländskt jordbruk på sikt. Vårt klimat sätter gränser för vårt jordbruks konkurrenskraft, men om konsumenterna väljer att prioritera vissheten om produktens ursprung och innehåll är jag övertygad om att vårt jordbruk klarar sig.

Thomas Blomqvist riksdagsledamot (SFP) och stadsfullmäktiges ordförande i Raseborg