Mat på nära håll

Bild: VN-ARKIV

Både på statlig och lokal nivå har närproducerad mat hög prioritet. Allt fler lägger in nya värderingar i sin matkonsumtion.

Västnyland har under de senaste tio åren blivit ett slags matmecka för ren och lokal mat och dryck. Det är många aktörer som bidragit till att regionen nu finns på den kulinariska kartan. Det finländska kocklandslaget hade i sex års tid Raseborg som sin hemort och lyfte gärna fram lokala råvaror. Yrkeshögskolan Novia har under årens lopp haft flera projekt kring lokal mat. Förra veckan hölls de andra finländska mästerskapstävlingarna i mathantverk i Ekenäs. Givetvis skördade några västnyländska företagare framgångar där. Även i andra tävlingar har maträtter och drycker från Västnyland tagit hem utmärkelser.

En av de mest långvariga organisationer i Västnyland som jobbat för god, ren och närproducerad mat är föreningen Slow Food i Västnyland. Den har ända sedan starten år 2009 gjort ett idogt arbete för att göra västnylänningarna medvetna om hurdan mat de äter, vem som producerat den och hur den producerats. Föreningen fick i fredags utmärkelsen årets matkulturstipendiat av marthaförbundet. Föreningens synligaste evenemang är den traditionella Slow food-festivalen som under veckoslutet igen lockade tusentals besökare till Fiskars.

Även Raseborg har insett att föreningen gör ett gott arbete som gynnar hela regionen. Nyligen beslöt man att staden ingår ett treårigt samarbetsavtal med föreningen och ger den ett bidrag på 15 000 euro per år.

Att evenemanget år efter år får människor inte bara från Västnyland att vallfärda till bruket är ett bevis på att allt fler vill veta varifrån maten de äter och köper kommer.

En kartläggning som Gallup Elintarviketieto gjorde i fjol bland 2 700 konsumenter visade att 64 procent hade köpt livsmedel direkt av producenter. Än så länge är torget det vanligaste stället där konsumenter köper av producenter direkt. Ett annat populärt ställe är Reko-ringarna, i dag finns det 170 ringar runtom i landet. En av de nyaste är Ingågruppen som redan efter en kort tids verksamhet har ett tiotal lokala producenter och över 900 potentiella konsumenter i sin Facebookgrupp. Totalt har ringarna i Finland över 100 000 medlemmar. Enligt rekogrundaren Thomas Snellman är omsättningen inom ringarna flera miljoner redan nu, så de har en ekonomisk betydelse för många företagare.

De många medlemmarna i Reko-ringarna är också ett bevis på att inhemsk mat uppskattas. Det här är något som regeringen också är mån om att alla ska bli medvetna om. För tillfället har Jord- och skogsbruksministeriet en kampanj för att öka konsumenternas kunskap om inhemsk mat och på det sättet öka uppskattningen för finländsk mat.

I statsrådets redogörelse över riktlinjerna för livsmedelspolitiken fram till år 2030 är visionen att de finska konsumenterna äter hållbart och etiskt producerad, inhemska och smakfull, hälsosam och säker mat år 2030.

För de västnyländska matentreprenörerna finns det nu nya områden att erövra. Sedan några veckor räknas insekter som livsmedel i Finland. Enligt de uppgifter tidningen har finns det ännu ingen företagare i Västnyland som har nappat på insektsmattrenden. Med det nätverk som finns i Västnyland och den nyfikenhet och öppenhet för nyheter är det antagligen bara en tidsfråga innan det finns en farm där syrsor eller andra insekter odlas. Västnylänningarna har att se fram emot ny mat på sina tallrikar.

Marina Holmberg Chefredaktör Västra Nyland