Martha har verkat för orten i 100 år

Samhällets behov har påverkat marthornas verksamhet i Sjundeå. På lördag firas 100-årsjubileum.

– Nu ska vi sikta på följande hundra år. Jag tycker inte man ska oroa sig för verksamheten – om det dör ut så uppstår något annat i stället, säger Christina Lindén från Pickala marthakrets.

Hon har varit aktiv martha sedan 1983, då Lilli Fröberg, som för övrigt utsågs till den allra första Årets martha genom tiderna år 1989, drog i gång gruppen Marthanellerna. Alla kvinnor i lämplig ålder fick ett personligt brev om att verksamheten skulle starta, och succén var given. Ett femtiotal personer skrev in sig i marthaföreningen.

– Gruppen hade massor av verksamhet i tio år men sedan dog den ut. De som var intresserade av verksamheten skrev in sig i någon av marthakretsarna i Sjundeå i stället. Efter en paus på tjugo år kom Ungmarthorna, säger hon.

Ungmarthorna uppstod för tio år sedan och i början var intresset stort. Numera är de aktiva rätt få och Heidi Suvanto, medlem i Ungmarthorna och pinfärsk ordförande för Sjundeå marthaförening, är lite bekymrad.

– Det börjar vara oroväckande att vi är så få. Det är ju de som är i vår ålder som borde få mera vind i seglen, säger hon.

Andrum i vardagen

Själv kom hon med i Ungmarthorna då hon flyttade tillbaka till hemorten Sjundeå.

– Jag hade inte längre så små barn att jag vill gå med i barnklubbar och sådan verksamhet, så jag sökte i stället någon annan verksamhet där man kunde träffa andra kvinnor i min ålder. Då gick jag med i Ungmarthorna. Det var som ett andrum en kväll i månaden.

Ungmarthorna ordnar program av olika slag varje månad – allt från skönhet och mode till vinprovning och handarbete har stått på programmet.

– Vi är åtta inskrivna och inte hemskt många fler på våra möten. Folk vill inte ha tid för sådan här verksamhet, säger Suvanto.

Hoppas på stora årskullarna

Christina Lindén tror inte att marthornas framtid står och faller på 40-plussarna. Marthakretsarna kan också växa genom nya medlemmar i pensionsåldern.

– Vi som hör till de stora årskullarna är ju dubbelt så många som ni som är yngre. Vi börjar nu bli pensionärer och många märker kanske att de inte känner en levande själ i Sjundeå efter de har pendlat till jobbet i Helsingfors i alla år. Det är dem vi gärna skulle få med som nya medlemmar, säger Lindén.

Ett lätt sätt att komma med i verksamheten är att bli medlem i Friluftsmarthorna, som är en grupp marthor som träffas för att gå ut och gå i Sjundeå en gång om månaden.

– Det är ju inte tillräckligt att motionera en gång om månaden men det är som en påminnelse om att det är viktigt att röra på sig. Samtidigt träffas vi och pratar. Det är ett bra sätt för den som tycker om marthaideologin men inte vill binda sig vid förbundsverksamhet och allt möjligt, säger Lindén.

Ideologin tilltalade

Just marthaideologin hörde till det som ursprungligen lockade Lindén med i rörelsen.

– För mig har samhällsengagemanget i marthorna alltid varit en viktig faktor. Jag jobbade en tid på Marthaförbundet och satt och läste gamla dokument om bildning i hemmet och allt vad marthorna stod för. Det tilltalade mig.

Ursprungligen var det också upplysning för husmödrar som blev upprinnelsen till att Sjundeå marthaförening bildades. Marthaarbetet ansågs ge möjligheter att ge kvinnor större insikt och bättre praktiska färdigheter att sköta ett hem också under nödtorft.

Under åren har Sjundeåmarthornas verksamhet påverkats av de historiska skeendena. Under och strax efter krigen har fokus legat mera på praktiska överlevnadsrecept, medan lugnare tider har gett rum för en bredare variation aktiviteter. Honungsberedning, prydnadsväxter, djurskötsel och matlagningskurser fanns på agendan redan tidigt. Efter krigsåren och den hjälpverksamhet som marthorna idkade bland de egna fortsatte hjälpen utomlands. Flera goda ändamål har stötts under åren, bland dem en Marthaschool i Sri Lanka.

I slutet av 1980-talet inleddes traditionen att bjuda på bastukaffe åt äldre som fick bada bastu i Charlottahemmet varje vecka. Den verksamheten slutade då de äldre inte längre skulle bada bastu i kommunens hem.

Med asylsökande i svampskogen

I dag finns det 77 marthor i Sjundeå, fördelat på fyra kretsar. Alla hör till paraplyorganisationen Sjundeå marthaförening men den praktiska verksamheten ordnas i kretsarna.

– En viktig del av vår verksamhet är matlagningskurserna för barn om somrarna. De har varit väldigt populära och engagerar också de yngre mammorna, säger Lindén.

Miljövård och sortering har länge varit viktigt för marthorna, och hembygdsutfärder med guidning i Sjundeå var populära under Ungmarthornas första år.

De senaste åren har bland annat samarbetet med flyktingförläggningen på Harjulinna varit en viktig verksamhet.

– Vi har plockat svamp tillsammans med ungdomarna i Svidjaskogen och bakat pepparkakor före jul. Till insamlingen Gemensamt ansvar gjorde vi tillsammans en middag med afghansk, irakisk, somalisk och finsk mat. Vi hade Cappella fullsatt, säger Lindén.

Jubileum

Firas med kaffe och tårta i Sjundeå svenska skola på lördag.

Festtalet hålls av Jessica Parland von Essen.

Katarina Kvarnström står för sång och diktläsning.