Markplaneringslogiken övergår förståndet

Banne mig, jag tror att det är fråga om politik.

Jag blev något häpen då läste att Raseborgs stad går in för en plan för Läpp-området, cirka tre kilometer från Karis centrum, i avsikt att möjliggöra etableringen av en stormarknad på området.

Min förvåning förorsakas främst av planeringsreserveringsavtalet mellan staden och byggnadsföretaget Mäenpää från 2013 för Norra hamnen-området i Ekenäs.

Ur avtalet framgår det bland annat att avtalsparterna (staden och Mäenpää) är överens om att i positiv anda verka för eventuella smärre detaljplaneändringar som är nödvändiga för att förverkliga byggnadsprojektet inom ramen för avtalet. Byggnadsrätten definierades inte i avtalet, men avtalet baserade sig på gällande plan. Byggnadsrätten för affärsutrymmen i planen var 6 000 kvadratmeter.

Stadsstyrelsen initierade hösten 2013 en ändring av detaljplanen för området på initiativ av byggnadsföretaget. Ändringen baserade sig på byggnadsföretagets planer för området vilket klart framgå av stadsstyrelsens protokoll.

Byggnadsföretaget förmedlade sin syn på projektet via sin konsult. Jag citerar för sammanhanget relevanta delar av konsultens skrivelse: "Emedan förutsättningarna att lyckas med en handelsetablering inom gällande detaljplan på KL 1-området är starkt begränsade och kan inte rekommenderas. Huvudorsaken till att KL 1-etableringen försvåras ligger i den begränsade byggrätten där vi inte klarar uppnå en kritisk massa av kommersiell affärsverksamhet som är av intresse för konsumenter och investerare. Vidare försvåras nödvändiga handelsetableringar av att det på destinationen saknas livsmedelshandel. För regionen nödvändig livsmedelsetablering av hypermarket storlek på annan destination detta starkt påverkar konsumtionshandelsbeteendet i regionen."

Ovanciterade uttalande låg som grund för stadsstyrelsens beslut från 2013 att revidera en del av planen för Norra hamnen. Stadsstyrelsens beslut innebar att planeringsområdet utvidgades över järnvägen och att byggnadsrätten för det förstorade området radikalt höjdes helt på initiativ av byggnadsföretaget och dess ekonomiska intressen. Den alltför stora byggnadsrätten var sålunda inte en följd av en normal planprocess som bland annat utreder den optimala byggnadsrätten för planområdet.

Denna uppfattning förstärks av samma konsults uttalande i lokalradion sedan stadsfullmäktige med en ytterst knapp majoritet godkänt planändringen. Jag citerar: "när en omröstning blir så jämn ökar ödmjukheten givetvis från vår sida. Vi måste ta hänsyn till vad politikerna röstar."

Konsulten påpekade flera gånger att stadsfullmäktiges beslut gällde byggnadsrätten. Konsulten konstaterade slutligen att den ökade byggnadsrätten inte tvingar någon att bygga ett större köpcentrum. Vi kan alltid bygga mindre säger konsulten. Konsulten konstaterade ytterligare att alla strävar efter en så bra lönsamhet som möjligt. Då behöver vi den byggnadsrätten.

Jag kan inte tolka markanvändningslagens centrala målsättning om en hållbar utveckling så att den skulle innefatta maximal lönsamhet för byggnadsföretag. Jag kan inte heller se att kommunens helt acceptabla uppgift att skapa förutsättningar för bland annat kommersiell verksamhet skall tolkas så att den primärt innefattar maximal lönsamhet för ett byggnadsföretag som förverkligar planen.

Ur programmet för deltagande och bedömning av planen framgår det att målsättningen för planen var att utreda möjligheterna att utvidga det nuvarande planområdet, som baserade sig på ett vinnande förslag i en arkitekttävling, i enlighet med landskapsplanen för Nyland för att möjliggöra byggandet av ett affärscentrum. Skrivningen i programmet gör gällande att landskapsplanen skulle innefatta ett affärscentrum i Norra hamnen, vilket inte stämmer med fakta. Landskapsplanen möjliggör byggandet av en stormarknad inom centrumområdet. Centrumområdet för Ekenäs är något helt annat än enbart Norra hamnen.

Detta var med andra ord den officiella motiveringen till att stormarknaden placerades i Norra hamnen.

Min förvåning förorsakas också av att staden nu planerar för en stormarknad i Läpp-området cirka tre kilometer från Karis centrum helt avvikande från landskapsplanen som på ett avgörande sätt enligt de officiella handlingarna styrde stormarknaden i Ekenäs till Norra hamnen.

Det hade funnits alternativa placeringar för stormarknaden i Ekenäs vilket bland annat stadsingenjören i en tidningsartikel bekräftade. De alternativa områdena var dock inte stadsägda varför de inte utreddes.

Hur är det möjligt att staden i dag planerar för en stormarknad utanför Karis centrum på privat ägd mark vilket för cirka fyra år sedan, då planändringen för Norra hamnen inleddes, ansågs omöjligt?

Det officiella svaret är helt genialt i all sin enkelhet: stormarknaden i Karis har enbart lokala konsekvenser för köpbeteendet medan stormarknaden i Ekenäs har regionala konsekvenser.

Kan man säga det tydligare? Antagligen inte. Jag måste dock medge att logiken övergår mitt förstånd.

Banne mig, jag tror att det är fråga om politik; något som jag bevisligen inte förstår.

Samtidigt kan jag inte låta bli att tycka lite synd om byggnadsföretaget som planerar affärscentrumet i Norra hamnen utgående från stadsstyrelsens beslut från 2013 också om jag är en av de första att tacka för en lycklig utgång om stormarknadsprojektet i Norra hamnen faller på grund av etableringen i Läpp som enbart har lokala konsekvenser för handeln.

Mikael Heikkilä Ekenäs

Mer läsning