Marinens projekt har goda motiveringar

Marinens projekt Flottilj 2020 har goda grunder och motiveringar, vilka är lätta att förstå då man bekantar sig med saken.

Ralf Friberg har en I dag-kolumn (VN 14.3) om marinens Flottilj 2020-projekt. Kritiken är ett tydligt tecken på att varken försvarsmakten eller Försvarsministeriet på ett tillfredsställande sätt har lyckats kommunicera vad det framtida marina uppdraget är, vilket behov av förmågor det skapar och hur det ska lösas på ett hållbart sätt. Vi anser att myndigheten och ministeriet ska vara lyhörda för denna kritik och ta den till sig.

För att skapa en bred folklig och politisk förankring ska försvarsmakten kommunicera mera öppet om sitt uppdrag, sina förmågor, krav, framtida koncept och sin forskning. Det handlar om en ansenlig ökning på mer än elva miljarder euro under knappa tio år. Detta ska motiveras tydligt.

Vi vill med detta svar upplysa publiken om vissa tekniska och operativa faktorer och krav som är grund för Flottilj 2020.

Friberg skriver om "amfibiefartyget" Tuuli. Tuuli har blivit något av en myt. Fartyget var aldrig ett amfibiefartyg då det inte kunde strida på land. Tuulis giljotin blev den nya inriktningen på skydd av handelssjöfarten, vilken riksdagen beslöt om. Tuuli byggdes för avvärjande av angrepp i alla förhållanden och årstider, och dessa krav nådde fartyget väl. Skydd av långsam handelssjöfart klarade Tuuli däremot inte då uthålligheten saknades. Försvarsmakten reagerade omedelbart på reviderad styrning. Tuuli ersattes med djupgående skrov.

De finska robotbåtarna har varit ypperliga båtar i sin klass vilket också beslutet, tidigare i år, att uppgradera de fyra båtarna av Hamina-klass visar. Deras största brister kommer sig av deras kompakta storlek. De saknar uthållighet att vara till sjöss en längre period, både vad gäller livsmedel, besättning och ammunition. Ett annat problem är att de lätta aluminiumskroven som krävs för deras höga fart inte lämpar sig för operationer i is eller utomskärs i svår sjögång. För att uppnå den uthållighet som krävs för att skydda handelssjöfarten också utanför den innersta skärgården krävs större fartyg. Vi kan som bekant inte räkna med främmande hjälp då vi inte är militärt allierade. Det gör också att fartygen får isgående stålskrov och bättre högsjöegenskaper och kan därför delta i internationella insatser, vad Friberg benämner "atlantgående". På den här punkten skiljer sig Flottilj 2020 inte från våra nuvarande minfartyg.

Mindre enheter som opererar i så kallade svärm (eng. swarming) är effektiva, men ett dussin fartyg utgör inte en sådan massa. Detta har prövats i det forskningsarbete som gjorts inför projektet och relevant forskning finns även att hitta på nätet. Hamina-robotbåtarna är relativt små och har begränsade smygegenskaper. De nya fartygen kommer också att utgöra svårbekämpade mål, men inte bara på grund av en egenskap. Vad Bastion beträffar bör de nog skeppas norrut en god bit för att kunna nå effekt mot ett modernt örlogsfartyg i bruten skärgårdsmiljö. Bastion-systemet är ingen nyhet och ingår som parametrar i de krav som satts på Flottilj 2020.

Robotbåtarna kan inte samtidigt utföra minering, ytstrid och ubåtsjakt utan måste återvända till hamn för att omställas för uppdrag. De nya fartygen ska däremot ha förmåga till samtliga uppdrag utan omställning, och även förmåga att i fredstid stödja andra myndigheter, bland annat med märkbart ökad förmåga till sjöräddning.

De teknologiska riskerna ska inte överdrivas. Det som skiljer dem från motsvarande korvetter världen över är de grundgående och isklassade skroven, samt det tekniskt sett enkla mindäcket.

Marinens projekt Flottilj 2020 har goda grunder och motiveringar, vilka är lätta att förstå då man bekantar sig med saken. Tyvärr finns denna kunskap inte till allas förfogande, även som det handlar om generell och offentlig kunskap som finns tillgänglig. I detta avseende anser vi att Försvarsministeriet ska göra allt för att öka informationens tillgänglighet för allmänheten och dela information som annorstädes redan är offentlig.

James Mashiri försvarsdebattör, major, Åbo Robin Häggblom försvarsdebattör, diplomingenjör. Karleby