Många vinner på Wasströms våtmark

Tack vare gynnsamma väderleksförhållanden kunde projektet genomföras under några intensiva veckor i vintras. Nu ska Anders Wasström ännu så gräs på vallarna men i övrigt är Broby våtmark, den största i Raseborg, redo att göra nytta.

– Vi började när det gick och fortsatte tills det inte gick. Men de sista dagarna var vattnet onödigt högt, minns jordbrukare Anders Wasström på Broby gård i Raseborg.

I mitten av januari var den bördiga lågmarken, som ännu i slutet av 1700-talet var havsbotten, tillräckligt frusen för att bära grävmaskinernas tyngd. Som mest arbetade två grävmaskiner och fyra traktorer med att gräva och flytta jordmassor.

Det tidigare vassbevuxna lågmarksområdet på cirka fem hektar har grävts ut, vallats in och dikats. För ett år sedan hade man knappast kunnat gå torrskodd på platsen. Men nu kan man vandra längs vallarna och kanske få syn på någon sjöfågel eller vadare som är på besök.

Fåglarna kommer antagligen att trivas på vallarna runt och de små öarna i våtmarken. Och föda kommer de också att ha eftersom våtmarken är ett bra klimat för insekter, till exempel mygg.

Stort behov

– Jordbruket är en stor källa till näringsutsläpp i Östersjön. Men vi behöver jordbruken. Alla vill vi ju äta inhemsk mat. Det här är en konkret åtgärd för att förbättra situationen, säger Ville Wahteristo som är miljöinspektör i Raseborg.

Han är övertygad om att våtmarken redan under de första månaderna har hunnit rena vatten som till slut rinner ut i Totalfladan och Ekenäs södra skärgård där vattenkvaliteten enligt Finlands miljöcentral klassificeras som dåligt, vilket är den sämsta nivån på skalan.

– Det finns ett stort vattenskyddsmässigt behov av det här projektet, konstaterar Wahteristo.

Just vattenskyddet är orsaken till att Raseborgs miljöbyrå har koordinerat projektets planering. Projektet som har en prislapp på 65 000 euro finansieras med specialmiljöstöd från NTM-centralen även om Wasström får pengarna först när slutgranskningen är utförd.

På miljöbyrån i Raseborg har man i projektet Havsmanualen identifierat så kallade hot spots där våtmarker skulle ha den bästa effekten.

– Men varje våtmark, liten eller stor, hot spot eller inte, är viktig. Varje gram näring som vi kan förhindra att nå havet är värdefullt.

Wahteristo hoppas att projektet uppmuntrar andra markägare och jordbrukare till liknande projekt.

– Fast byråkratin är tidskrävande är det här ett exempel på att det går att genomföra. Men det är jordbrukarnas och markägarnas välvilja och engagemang som är avgörande.

Wahteristo säger att de jordbrukare han haft att göra med är måna om miljön och att intresset för att bygga våtmarker finns även på annat håll i Raseborg.

Det är helt förståeligt, intygar Wasström.

– Varje gram näringsämne som rinner ut i havet betyder mindre näring för växterna. Det är klart att man vill förhindra det.

Megafiltret kräver skötsel

Men just i detta projekt finns även andra stora vinnare än våra gemensamma vattendrag. Wasström har vallat in det stora utfallsdiket som leder vatten från 150 hektar åkermark till ett dike runt våtmarken. Från diket pumpas vatten in i våtmarken. Under vattnets långsamma väg ut ur våtmarken binds näringsämnen innan vattnet rinner vidare ut i bäcken som leder ut till havet.

Ju mer växtlighet, desto bättre rening men våtmarken får inte heller slamma igen. Om detaljerna stipulerar en femårig skötselplan. Våtmarken är som ett megafilter som måste skötas om för att fungera.

Så grävmaskinen får göra återbesök då och då för att våtmarken inte ska tappa formen. Slammet som grävs upp blir bra jord att använda på näringsfattiga åkrar.

Tack vare våtmarken kan Wasström hålla sin mest bördiga åkermark tillräckligt torr även i kritiska lägen.

– Den här åkern har alltid gett en bra skörd om vattnet varit tillräckligt lågt. Nu kan jag reglera det med pumpen.

Tidigare kunde gödseln sköljas bort om vattnet steg. Wasström fick alltså en mindre skörd än vad han hade gödslat för. I och med att han kan hålla åkern torr kan han nu, tvärtom, få ut en större skörd än han gödslat för.

– Nu kan jag gödsla för fem tons skörd men få en sex eller sju tons skörd. Tidigare kunde jag gödsla för fem ton och få en tre tons skörd.

Vi talar med andra ord om en, i princip, optimal situation med mindre näringsläckage och förbättrad odlingsbarhet.