Många läkare utgår från att patienterna knappt vet något själv

I Finland och i varje EU-stat får patienten välja vilket sjukhus som helst var som helst i landet där den behövliga vården kan ges.

I Finland har vi en klen övervakning av patienternas rättigheter vilket bland annat beror på ett svagt utvecklat rättssystem. På den tiden jag var verksamhetsledare för en patientförening började vi på 1980-talet arbeta för att landet behöver en lag om patienternas rättigheter.

Föret var motigt och både läkare och sjukskötare gjorde sitt yttersta för att en sådan lag aldrig skulle se livets ljus. Ministeriet var dock med på noterna och 1992 blev den verklighet, urvattnad i riksdagen, men ändå ett stort framsteg. Nu har den något förnyad form och är uppdaterad och texten är rätt bra, men däremot fungerar den klent i praktiken.

Det beror även på att många läkare har svårt att komma ner från sina höga piedestaler och utgår från att patienterna själva knappt vet något och att läkarens ord är lag. Många läkare har knappast heller någonsin läst lagen om patienternas rättigheter. Men det finns bättre hopp med yngre läkare som ofta har en mer samarbetsvillig attityd och naturligtvis finns även goda exempel bland en del äldre läkare.

Det är inget nytt att vården i flera avseenden fungerar bristfälligt i Raseborg och i många fall drabbas patienter alltför hårt i sina rättigheter och i det vårdkoncept som borde fungera, men som inte gör det. Det beror även på att stadens hälsovårdsnämnd inte alls fyller den ansvarsnivå som den borde fylla och följer klent med gällande regelverk.

På senare tid har jag råkat tala med flera kommuninvånare som drabbats av alltför långa väntetider till vård och till operationer. Som jag tidigare uppgett skulle staden inte behöva ha en enda läkartjänst vakant om den vore villig att tillämpa rätt koncept. Inom tre månader kunde varje läkartjänst vara belagd om viljan skulle finnas, men den viljan saknar politikerna.

Denna gång har jag hört mest om de alltför långa operationsköerna till specialistsjukvården som behövs på sjukhus utanför Raseborg. Och de köande vet inte vad de ska göra.

Om vi frånser brådskande nödfall ska utgångspunkten vara att operation ges inom tre månader. Den tiden kan förlängas till sex månader om läkaren kan intyga att den väntetiden inte åsamkar patienten oskäliga besvär eller är till skada för patientens helhetssituation. För patienten vore det alltid viktigt att begära skriftlig motivering med tanke på följdåtgärder som senare kan bli aktuella.

Ibland tvistas om när kötiden träder i kraft och det gör den då operationsbehovet första gången konstateras. Det kan vara redan vid första hälsocentralbesöket. Om situationen är oklar kan det ske vid första besöket inom specialistsjukvården. En del läkare och kliniker är specialister på att skjuta upp ett ställningstagande för att kunna förlänga kötiden. Den gropen gäller det att akta sig för.

En annan undanflykt som förekommer är att läkaren uppger att det finns inte möjlighet till operation inom eget sjukvårdsdistrikt inom stadgad tid och ger inga alternativ. Och då pratar läkaren om sådant som hen vet att inte är sant.

I Finland och i varje EU-stat får patienten välja vilket sjukhus som helst var som helst i landet där den behövliga vården kan ges. En gång försökte man tricket med mig att påstå att jag får vänta nio månader på operation, men då försökte man slå blådunster i fel person. Jag fick operationen inom två veckor fast det blev i Jakobstad. Min hemorts chefläkare ville bromsa det, men efter att ministeriet informerade henne om vad som gäller var det slut med den läkarens fabuleringar.

Det är så med Finland att det finns en lagstiftning även om vårdtillgång. Trots att till exempel Raseborgs stad har svårt att i vissa fall notera det.

I praktiken är det så att det vårdande sjukhuset ska ordna plats i tid för operation på annat sjukhus om de egna resurserna inte räcker till. Men om det inte fungerar är det alltid hemkommunen som är ansvarig och närmast då dess chefläkare. Betalningsförbindelse ska ges till tillgängligt sjukhus om det sedan är offentligt eller privat. Garantitiden för operation är absolut och inga undantag är tillåtna om patienten vill ha sin operation.

Det finns alltså laga rätt att få sin operation och inte ens Raseborgs stad kan ändra på den lagen.

Man behöver inte gå så långt som till polisanmälan mot sin hemkommun, men även den vägen finns om inte annat hjälper. Varje kommun brukar inse sina förpliktelser innan det.

Bo Holmberg, Karis

Mer läsning