Mammutområde är bättre för regionen än särlösning

Huvudstadsregionen får inte grunda ett eget social- och hälsovårdsområde. För Västnyland är det goda nyheter.

I tisdags möttes representanter för de nyländska kommunerna i Helsingfors för att ta del av det senaste inom social- och hälsovårdsreformen. Mötet var det sista i familje- och omsorgsminister Juha Rehulas turné i landskapen.

Något direkt nytt framkom inte på mötet, säger grundtrygghetschef Benita Öberg i Sjundeå.

– Men diskussionen med andra var mycket givande, säger hon.

Beslutet att huvudstadsregionen inte får ett eget social- och hälsovårdsområde tar hon som en god sak för regionen.

– Det som är bra är att ingen nu får särbehandling. Det hade känts konstigt. Visst blir det ett mammutområde men det är ändå bättre så här.

Enligt Öberg är det nu själva arbetet med reformen börjar på riktigt.

– Många stora frågetecken kvarstår, bland annat möjligheten att fritt välja hälsovårdscentral. Också närservice och vård på modersmålet är viktiga frågor. Och hur ska du ta dig till vård på glesbygden? Jag tror inte att det kommer att bli ett helt rättvist system, eftersom så mycket beror på var du bor.

Valfriheten avgörande

– Vi drar en lättnadens suck naturligtvis och ser med spänning på hur det hela fortsätter. Men det var ett väntat beslut, för politiskt har Nyland resten av landet emot sig. Särlösningar här skulle inte vara möjliga, säger Karl von Smitten, ordförande för grundtrygghetsnämnden i Raseborg.

Men än hinner mycket hända innan reformen av social- och hälsovårdsväsendet är i land. Speciellt frågan om valfrihet av vårdplats är en sak som von Smitten anser är avgörande för hur reformen fungerar.

– Jag tror inte att fritt val av hälsovårdscentral blir en så stor fråga i glesbygden, för här finns inte så många alternativ. Men i tätorter kan det bli mycket avgörande om till exempel en privat aktör får konkurrera på samma villkor som en kommunal hälsovårdscentral.

Kyrkslätt ser ännu mot huvudstaden

Kyrkslätts kommun var tillsammans med Kervo inbjuden att delta i det organ som skulle planera huvudstadsregionens hälsovårdsområde. Kommunstyrelsen hade fattat beslut om att delta i förhandlingarna men nu är frågan inaktuell.

Däremot säger kommundirektör Tarmo Aarnio att det fortfarande kan bli aktuellt att välja vilka kommuner man samarbetar tätare med inom det stora området.

– Jag vet att det finns olika planer på mindre samarbetsenheter inom Nylands social- och hälsovårdsområde. För Kyrkslätt gäller det då att välja till vilken gruppering vi ska höra. Själv tror jag att vi kommer att fortsätta samarbeta med Esbo, Grankulla, Vanda och Helsingfors.

Nyland behöver huvudstadsregionen

Det var i lördags regeringen meddelade att det inte finns fog för särlösningar för Helsingfors, Esbo, Vanda och Grankulla i social- och hälsovårdstjänsterna med tanke på jämlik tillgång.

Social- och hälsovårds- och landskapsreformens projektchef Tuomas Pöysti anser att risken med planen för huvudstadsregionen var att vårdtjänsterna skulle ha genomförts i kommunerna enligt den gamla modellen. Regeringen har åter framhävt utvecklingen av tjänster som går över kommungränserna. Vidare vill man hålla isär organisatören och producenten av tjänsterna.

Pöysti säger att befolkningsmängden, som är betydligt större i huvudstadsregionen än inom andra vårdområden, inte utgör en tillräcklig grund för en särlösning. Om förslaget hade godkänts skulle Nyland ha kunnat hamna i en ojämlik ställning i jämförelse med huvudstadsregionen.

– Nyland är inte någon särskilt sammanhängande helhet utan huvudstadsregionen, säger Pöysti.