Lyfter fram barnens insats

I Ekenäs vill paret Enberg uppmärksamma barnens insats under och efter krigsåren. De har samlat föremål i tre år.

I garaget hos Ulf och Mary Enberg har mopeder och andra fordon fått ge utrymme för leksaker, verktyg och vardagsföremål från 1940-talet.

Fakta

Utställning om barnens insats

Vi som var talkomyror på 1940-talet är en utställning om barn och ungdomar under och efter krigsåren.

Utöver utställningen om barn finns en utställning om Lotta Svärd-, Jägarrörelsen och Hangöfronten.

Utställningen är öppen fram till den 2 oktober klockan 14–18 på Ystadsgatan 1.

Utställningen Vi som var talkomyror på 1940-talet handlar om barnen som hjälpte till på hemmafronten genom att bland annat hugga ved, plocka ax på åkrarna eller samla kottar, skrot och lump.

– Det har pratats om allt möjligt i samband med krigen, men sällan om barnen som jobbade. Jag vill att folk ska minnas vad de gjort för samhället, säger Ulf Enberg.

Planerna för utställningen började gro redan för fem år sedan och i tre år har Ulf och Mary samlat på föremål.

– Vi har hittat saker på loppmarknader och antikmässor, vi har ett gemensamt intresse att samla, säger Mary Enberg.

Litteratur. Böckerna från 40-talet var inte enkla att få tag i enligt Ulf Enberg. Bild: Anton Malén

Samlade material

Själv var Ulf ganska liten på 40-talet eftersom han är född 1941, men han hjälpte ändå till med att samla in restpotatis och restved.

– Det var självklart att hjälpa till, man tänkte inte på det.

Som tack fick barnen olika förtjänstmärken. Ulla Wikström som besöker utställningen minns att hon hade ett häfte som barn. I det klistrade hon märken med en arbetsmyra på som hon fick genom att samla exempelvis flaskor och papper.

– Jag och min syster samlade tillsammans i Ekenäs. Vi plockade flaskor från folks källare.

Talkomyra. Ulla Wikström samlade flaskor med sin syster på 40-talet. Hon hade också ett häfte som detta i vilket hon kunde klistra sina förtjänstmärken. Bild: Anton Malén

Hon minns också att skolklassen åkte ut till ett av fälten nära Ekenäs och plockade nedfallna sädesax. Det fick inte bli ett enda ax kvar-

– På 40-talet svalt barnen i städerna, på landet var det bättre, säger Ulf Enberg.

Tack för arbete. För olika typer av arbete fick barnen olika typer av förtjänstmärken. Märkena varierade mellan åren, men år 1944 fanns järn-, silver-, och guldmärken. Till exempel kunde man få en järnyxa mot en kubik ved. Bild: Anton Malén

Mängderna som samlades in var stora. År 1943 samlade eleverna i Karis-Billnäs samskola in bland annat 1 814 kilo svamp, 127 kilo kåda, 2 230 kilo glasskrot och 67 kilo maskrosrötter. I insamlingen deltog 70 flickor och 41 pojkar. För sin insats fick eleverna ett diplom av presidenten. Diplomet finns med på utställningen.

Materialet som barnen samlade in förmedlades vidare till industrin.

Barn som var över 15 år gamla gjorde tyngre sysslor och var arbetspliktiga.

Samlare. Bark hörde till det som barn samlade in på 40-talet. Ulf Enberg vill inte att folk ska glömma barnens insats under och efter krigsåren. Bild: Anton Malén

Sopskyffel av papp

Men även om barnen utförde talkoarbete och hjälpte till hemma fanns det tid för annat. Böcker, leksaker av trä och skolmaterial finns också utställda.

– Det är väldigt enkla leksaker och många barn var utan leksaker. Man kunde leka med lite vad som helst, säger Ulf Enberg.

Barnlek. Leksakerna var ofta gjorda hemma och många barn hade inga leksaker på 40-talet. Bild: Anton Malén

Samtidigt var många vardagsföremål från tiden gjorda av papper eftersom det var brist på både läder och metall. Allt från skor, väskor och knappar till rep och sopskyfflar var gjorda av papper eller papp.

Papper. Importen stoppades och det rådde brist på material. Till och med skor gjordes av papper eftersom lädret behövdes av soldaterna vid fronten. Bild: Anton Malén

Pappersknapparna var inte de mest praktiska.

– De löstes upp efter första tvätten, då fanns bara tråden kvar, men sen satte man en bit tyg på dem som gjorde dem lite starkare, säger Ulf Enberg.

Han lyfter upp en backe med sex stycken flaskor från Alko. På etiketten står det att flaskorna måste stå upprätt.

– Det fanns inte metall till något inte ens till korkar. Här är en kork av trä och här är en av papp.

Hemligheter i buskaget. Det rykte ibland konstigt i skogen på 40-talet minns Ulf Enberg från sin barndom. Därför tyckte han att en hembränningsapparat hör till utställningen. Bild: Anton Malén

– Hade man ingen påse gjorde man en av tidningspapper och samma med mössor.

Till fester var det inte ovanligt med en skål karameller.

– Men karamellerna var gjorda av papper, det skulle vara fint till varje pris.

Inrett. I utställningen får också 40-tals köket en plats. Bild: Anton Malén

Ulla Wikström tycker det är roligt att se föremålen på utställningen.

– Jag kommer ihåg de flesta sakerna. Det fanns ingen plast på den tiden och jag minns att stolstygen var av papper, men en gång fick jag ett pris av bakelit i en skidtävling, säger hon.

Bakelit är det första plastmaterialet som framställdes i industriell skala och är en osmältbar plast.

Ändrade planer. År 1940 var det meningen att OS skulle ordnas i Finland, men kriget satte stopp för planerna. Bild: Anton Malén