Löparstallet tog 74 FM-medaljer

Viktig. Clas Smeds skapade en verklig framgångssaga med SIF:s löparstall. Bild: Lina Enlund

Det började med en handfull löpare och slutade med över 200 namn på listan och 74 vunna FM-medaljer. Sjundeå IF:s löparstall blev en helt osannolik framgångssaga.

Sjundeå IF må vara mest känt för sin handboll, men visst har också friidrotten levererat. Ett kapitel för sig är föreningens löparstall som Clas Smeds drog i gång 1994.

– Det fanns egentligen inget motsvarande från tidigare och min tanke var att samla ihop löpare för att träna i grupp och på det sättet öka intresset och höja statusen för långdistanslöpning, säger Smeds nu 25 år senare.

Och konceptet visade sig fungera bra. Redan 1998 kom det första finländska mästerskapet då man vann lagtävlingen i damterräng och året därpå tog Mårten Boström det första individuella guldet – också det i terränglöpning.

– Just terräng blev något av vår specialitet. Vi hade bra kontakt med orienteringskretsar och fick därifrån en rad förstärkningar – allt från Minna Kauppi till Jani Lakanen och Petteri Muukkonen. De trivdes bra i vårt gäng och faktum är att det var väldigt få som lämnade oss för en annan klubb, säger Smeds.

Imponerande

Från 1998 blev det alltså 74 FM-medaljer för löparstallet varav 44 individuella. Antalet guld blev 26.

– Det är otroliga siffror och jag hade aldrig kunnat tro på något liknande. Samtidigt finns det ju alltid något som man kan hänga upp sig på, så här efteråt grämer det mig att vi tre gånger var fyra i FM på 4x1500 meter för herrar, men aldrig tog medalj. Dessutom hade vi på grund av skador aldrig bästa laget med. Men det är förstås sådant som hör till.

Samtidigt var det inte bara toppidrott det handlade om. Den årligen återkommande Spring Cup för juniorer – som numera arrangeras av IF Raseborg – var en annan lyckad satsning för att höja profilen.

– Och det som jag också är väldigt stolt över är att vi hade mera än 200 löpare med i våra rullor, alla var förstås inte elitidrottare, men de var intresserade av långdistanslöpning, säger Smeds.

Start i Lappers

Själv inledde Clas Smeds sin karriär i SIF under tidigt 60-tal med friidrottsträningar på den klassiska idrottsplanen i Lappers. Eftersom han växte upp bara några ordentliga spjutbågar från planen var det ganska givet att han skulle söka sig dit.

– När jag sedan flyttade till Karis 1971 kom jag i kontakt med KIK och legendariska Erik Haglund. Det var han som gjorde mig till en långdistanslöpare och mycket av hans tankar om träning i grupp, men även om det rent administrativa i en förening, tog jag med mig till Sjundeå.

Dit återvände Smeds 1986 och med tiden blev det också en återkomst till friidrotten, nu som tränare och ledare. Den första adepten blev Carl-Johan Wasström och det smedska ansvaret ökade raskt.

– Friidrotten hade då haft en längre period litet i skuggan av handbollen. Föreningens ordförande Bengt Sohlberg bad mig komma med och hjälpa till. På den vägen blev vi.

Ordförande

Mycket tack vare Smeds steg sedan SIF, genom det framgångsrika löparstallet, till den nationella toppen i friidrott. Allting roligt tar dock slut någon gång och efter 2010 började Smeds sakta trappa ner sitt engagemang för att till slut lämna föreningen helt.

– På slutet dök det ju ännu upp löpare som Topi Raitanen och Eero Saleva, men överlag minskade satsningarna. För min egen del märkte jag också att det började räcka till, löparstallet krävde trots allt väldigt mycket tid och arbete vid sidan om allt annat, säger Smeds som också var SIF:s ordförande i nio år.

Nu är han i stället ordförande för IF Raseborg och i den egenskapen kommer han att uppvakta SIF i morgon. Och det är faktiskt inte första gången något liknande sker.

– Jag gjorde samma sak på 1980-talet, då som representant för Karis IK där jag också var ordförande. I dag har jag ingen aktiv roll i SIF mera, men det är klart att föreningen alltid kommer att vara speciell för mig, säger Clas Smeds.

Löparstallets FM-medaljer

Guld: 26, silver 19, brons 29.

Individuella medaljer var 44.