Lilli Sukula-Lindblom glänser på Lillan

I Lilla Teaterns Tartuffe är det lätt att fröjda sig åt många goda skådespelarprestationer, inte minns av Asko Sarkola och Tom Wentzel. Lilli Sukula-Lindblom står för den verkliga comebacken på scenen där hon inledde sin skådespelarbana 1983.

TEATER

Moliére: Tartuffe

Översättning: Hans Alfredson. Regi: Kari Heiskanen. Scenografi: Antti Mattila. Dräkter: Elina Kolehmainen. Ljus: Ville Aaltonen. Ljud: Antero Mansikka. Mask och peruk: Anne Gorlewski-Leino, Anu Laaksonen. På scenen: Asko Sarkola, Carl-Kristian Rundman, Åsa Wallenius, Lilli Sukula-Lindblom, Pia Runnakko, Joachim Wegelius, Minni Gråhn, Jon Henriksen, Tom Rejström, Sixten Lundberg, Tom Wentzel. Premiär på Lilla Teatern 8.9.

Hasse Alfredson har översatt Moliéres (1622–1673) klassiker Tartuffe och regissören Kari Heiskanen har förlagt handlingen till modern tid och dagens Italien men behållit versmåttet i texten. Ett grepp som ofta är fyndigt men ibland känns påklistrat, och sitter olika bra för olika skådespelare. För Carl-Kristian Rundman, som spelar Orgon, herrn i huset, känns det väldigt naturligt tack vare hans skickliga pauseringar. Åsa Wallenius är likaledes strålande som hans nya fru Elmire, en Marilyn Monroe-look-a-like som är allt annat än en bimbo, smart och sexig till tusen. Nyutexaminerade magistern i skådespelarkonst, Jon Henriksen, gör en temperamentsfull roll som Orgons son Damis, medan den vackra och lydiga dottern Mariane gestaltas av teaterhögskoleeleven Minni Gråhn. Hennes älskade Valére spelas skickligt av nyutexaminerade Tom Rejström som också är passopp till Orgons mor, fru Pernelle, tolkad med patos av Pia Runnakko. Orgons svåger Cléante görs av Joachim Wigelius med den avmätta humor som är hans varumärke, medan Sixten Lundberg spelar både Tartuffes kompanjon Laurent samt kronofogdeassistenten.

Tartuffe görs av Asko Sarkola som det alltid är en fröjd att både se och höra, låt vara att han har vissa manér men hans slarver och sol-och-vårare totalt renons på moraliskt samvete är obetalbar. Tartuffe lyckas lura Orgon så totalt att de både tar selfies tillsammans, Orgon lovar sin enda dotter åt Tartuffe och testamenterar sin hela egendom till honom. En utomordentlig nidbild av kvasifromma kyrkans män som missbrukar den makt deras ställning medför och använder tron för egna själviska syften. Tartuffe uruppfördes 1664 vid den franska solkungen Ludvig XIV:s fest i Versailles och retade kardinalerna så till den grad att Moliére inte ens fick bli begravd i vigd jord när han dog nio år senare!

Sist men inte minst måste man förstås nämna eminenta Lilli Sukula-Lindblom i rollen som det nyfikna hembiträdet Dorine, som en vuxen version av Lilla My, med en perfekt mimik och en fantastisk scennärvaro. Det säkert är närmare 20 år sedan jag själv senast sett Lilli Sukula-Lindblom på scen. Inte för att hon inte skulle ha varit aktiv på teaterfronten, tvärtom. Hon har gjort ett viktigt och prisbelönt jobb både inom film, teater och framför allt Sjukhusclownerna rf. Men på de finlandssvenska teatrarna i Helsingfors har man inte sett mycket av henne och det är ju synd på en så skicklig komedienne, så vi får verkligen hoppas det inte dröjer 20 år tills nästa gång.

Siw Handroos-Kelekay