Lättare hålla snyggt längs stigarna

Helig mark. Tjockare och längre stammar ska helst lämnas kvar. Bild: Kevin Stewart

År 2012 polisanmälde NTM-centralen Raseborgs stad för olovlig avverkning i Hagen-Ramsholmen. Efter en träff den 20 november i år är de två parterna betydligt närmare en samsyn på hur skötselplanen för det unika lövskogsområdet ska förverkligas.

Maria Eriksson, miljöinspektör och enhetschef på miljöbyrån i Raseborg, hade länge funderat på ett trepartsmöte för att råda bot på det dödläge som hade uppstått i skötseln av området Ramsholmen-Hagen i Ekenäs.

Men det var till sist på miljö- och byggnadsnämndens initiativ som statliga Närings-, trafik- och miljöcentralen, Raseborgs stads miljöbyrå och stadens skogsbruksavdelning i form av skogsbruksingenjör Calle Jansson, träffades på det omtyckta men omstridda rekreationsområdet.

– Bristen på skötsel har väckt kritik bland allmänheten, främst har området upplevts skräpigt eftersom vi har varit tvungna att lämna kvar allt virke som fallit eller fällts förutom lärkträd och tall. Enligt den gällande skötselplanen borde vi ha släpat in dött virke längre in i skogen för hand. Vi har inte resurser till sådant! säger Jansson.

Får föra bort

På mötet diskuterade man hur man kunde uppdatera och konkretisera skötselplanen. Till slut rådde stor enighet om att man får forsla bort grenar och kapade stammar från områden i närheten av gångstigarna. Det är önskvärt att tjockare, längre stammar lämnas kvar.

– Till saken hör att här finns alldeles tillräckligt med död ved. Det gör inte så stor skillnad om en del forslas bort, säger Eriksson.

Området sköttes systematiskt från och med 1947 för att gagna ädla lövträd, framför allt ekar.

– Skötseln kunde faktiskt fortsätta nästan som förut efter fredningen 1990. Vi fick då bedriva skogsvårdsmässig skötsel till fromma för ädla lövträd. Gallring av de ädla lövträden tilläts för att gynna de bästa individernas utveckling och för att trygga återväxten. De estetiska värdena hade stark framtoning i den planen. I och med nya skötselplanen från 2008 tog denna era slut och området skulle därefter få utvecklas mot orörd naturskog. Men inslaget av tall skulle ändå minskas och i praktiken skulle nästan alla exemplar av utländska trädslag såsom lärk, hästkastanj och coloradogran avlägsnas. Estetiska röjningar tilläts, men röjningsresterna skulle lämnas kvar eller släpas längre bort från stigarna. Inget lövvirke fick enligt planen köras bort, förklarar Jansson.

Nu har man preliminärt kommit överens om att man får forsla bort en viss mängd dött virke av estetiska orsaker.

– Skillnaden till många andra naturskyddsområden är att Ramsholmen-Hagen-Högholmen är ett väldigt viktigt rekreationsområde, säger Eriksson.

– De estetiska värdena är av stor betydelse för de flesta som rör sig här, säger Jansson.

Estetik mot ekologi

På idékläckningsstadiet finns också en skötselplan för parkskogarna i Raseborg. Där är samma dilemma.

– Man borde komma överens om hur man skapar balans mellan estetik och ekologi. I huvudstadsregionen sköter man oftast inte parkskogarna alls. Och vissa tycker att det ska vara så.

Det handlar också om att Jansson vill ha en mer genomskinlig process kring skötseln av parkskog.

– Förut ansökte jag om trädfällningslov på miljösidan. I dag kan jag själv fatta beslut om vilka träd som ska fällas. Det tycker jag är principiellt fel.

– Det är viktigt att det förs en dialog och att man informerar om vad man gör. Det hjälper invånarna att förstå. Man bör föra en vettig diskussion om dessa saker så att inte allmänheten tror att miljöfrågor alltid är till förtret, säger Eriksson.

Staten har sista ordet

Jansson hoppas att man ännu kunde tillåtas att avlägsna sjuka individer i större utsträckning än nu och överlag att planen fäste större uppmärksamhet vid det för området traditionella gynnandet av ädelträd. Han skulle också önska att ringbarkning vore tillåtet i planen och inte en orsak till polisanmälan såsom en gång i tiden.

Miljöinspektör Aapo Ahola kommer att uppdatera skötselplanen i samarbete med Jansson. Det är i sista hand NTM-centralen som godkänner den nya versionen.

Ser ni någon nytta med NTM-centralens inblandning i frågor som denna?

– Ingen som helst. Vi skulle klara av det här alldeles utmärkt på egen hand, säger Jansson.

– En statlig myndighet kan vara till nytta i miljöfrågor. I synnerhet när det gäller små kommuner och känsliga frågor kan det vara bra med en utomståendes syn på saken, säger Eriksson.

Mer läsning