Lärkkulla samlar pengar för papperslösa

Energi. Fari, Diyan, Khadar och Sile sjunger med Annika Cleo vid pianot. – Det är aldrig samma energi i en finsk, finlandssvensk eller svensk kör, säger Cleo. Bild: Lina Enlund

Då studerande vid Lärkkulla började få negativa beslut på sina asylansökningar ansåg skolledningen att något måste göras.

Skolans svar på det jobbiga läget med asylsökande blev ett projekt för fred, som utmynnar i en välgörenhetskonsert på lördag.

– Vi har haft ett rekordantal studerande här i år och många av dem kom till oss via flyktingförläggningarna i Raseborg och Hangö. Bland dem finns några sådana som inte fick uppehållstillstånd, och några av dem har enligt vad vi hört till och med gått under jorden, säger Lärkkullas rektor Juhani Jäntti.

– Vi har sett frustrationen och rädslan hos alla de här studerande och började fundera om vi kunde göra något mer för dem. Just då råkade Annika Cleo berätta om sitt koncept Sing for Peace. Det kändes som något som passar in i vår profil och det vi står för.

Ville reagera på kallare samhälle

I all enkelhet går konceptet ut på att samla dem som vill till en kör som sjunger tillsammans under en tid och avslutar sin bana med en konsert. De frivilliga biljettintäkterna från Lärkkullakonserten går till organisationen Global Clinic Healthcare som ger gratis hälso- och sjukvård till papperslösa i Finland.

– Sing for Peace började redan för några år sedan då jag började fundera på vad jag kan göra då det ser ut som det gör i vår värld. En indisk vän till mig som driver ett barnhem sa till mig: "Annika, det enda sättet att förändra världen är att utbilda barn och kvinnor. Börja där", säger Annika Cleo.

Sagt och gjort – Cleo började samarbeta med Österby skola och Mikaelskolan i Ekenäs och gav en välgörenhetskonsert till förmån för vännens barnhem i Indien.

– Under tiden det projektet pågått har flyktingfrågan aktiverats och det har blivit mycket kallare klimat i Finland. Eftersom jag tidigare har samarbetat med Lärkkulla så var det en naturlig kontakt för mig, säger hon.

"Jag gör en Annika"

Mellan femton och tjugo studerande från språklinjerna på Lärkkulla är med i projektet. En del kan svenska, en del finska, alla kan inte engelska. Trots att ett gemensamt språk saknas går det att förverkliga målet att sjunga tillsammans och skapa kontakt över kulturgränser.

– Jag har tidigare erfarenhet av att jobba med personer med specialbehov, så jag visste att sångerna fungerar fastän man inte behärskar språket. Fastän vi inte har ett gemensamt språk kan vi göra projektet tillsammans i alla fall, säger Cleo.

– Det är ett mycket tillåtande koncept. Man behöver inte kunna någonting men alla låter fullständigt underbara tillsammans ändå. Målet är att släppa fördomar och göra något tillsammans.

Hur man når dit i praktiken är svårt att klä i ord.

– Jag gör en Annika. Det handlar mycket om hurudan jag är som person. Vi har enkla, korta, repetitiva sånger som det är lätt att komma med i. Kärleken gör resten. Det är fantastiskt fint hur vi kan interagera, säger Cleo.

Ett ljus i mörkret

Sile Iveson och Abdi Abdikhadar studerar svenska på Lärkkulla och har gått med i projektet för att pröva på någonting nytt.

– Jag hörde om projektet och tyckte det lät roligt och viktigt. Det är viktigt för att det finns krig i många länder och flyktingkrisen har gjort stämningen i samhället kallare. För mig har projektet varit ett sätt att kanalisera min energi i något positivt, säger Iveson på en utmärkt flytande svenska.

Speciellt angeläget kändes det för de studerande att göra något konkret för de asylsökande, eftersom många av dem som studerade på skolan fick negativa besked på sina asylansökningar i höstas.

– Det var någonting positivt då stämningen här annars var negativ och tung, säger hon.

För Abdikhadar ligger projektet extra varmt om hjärtat, eftersom han själv är asylsökande som ännu inte fått svar på sin asylansökan.

– Jag har upplevt krig och vet hur det är att känna sig som en flykting i ett annat land. Varför skulle jag inte sjunga om fred och säkerhet? säger han, liksom Iveson på mycket bra svenska.

Pinsamt och galet

Förutom musiken handlar Sing for Peace också om kontakt och kommunikation. Och ett stänk galenskap.

– Annika sätter oss att göra övningar som är pinsamma, men när vi gör dem tillsammans känns det bra. I livet måste man i allmänhet ofta vara sansad så det är bra när man kan koppla av och vara galen. Det är också skönt att göra något alla tillsammans, annars är vi studerande i ganska skilda grupper, säger Iveson.

– Det handlar också om integration och att lära sig en ny kultur, säger Abdikhadar.

– Vi är tillsammans och gläder varandra.

– Vi leker mycket. Sången är som en lekstuga. Och det bär, säger Cleo.

Sing for Peace

Välgörenhetskonsert till förmån för Global Clinic Healthcare, som ger sjukvård åt papperslösa i Finland.

Frivilligt inträde

Lördag kl. 16, auditoriet på Lärkkulla

Medverkande: Kristoffer Holmberg och elever från Lärkkullas pop- och rocklinje, Thomas Lundin, Julia Högnabba, Linn Thomasson, Rabbe Thomasson.

På repertoaren: nordamerikanska indiansånger, sånger från Tobago och Annika Cleos egna kompositioner.

Mer läsning