Landsbygdsdiskussioner i Fiskars

Att satsa på landsbygden är i dag viktigare än många förstår. Det menar Landsbygdspolitiska rådet, som sammanträdde i Fiskars den 6:e juni.

Digitaliseringen och de utmaningar som den i sin tur för med sig, stod högt på agendan under Landsbygdspolitiska rådets (MANE) sammanträde i Fiskars. Finland står inför stora utmaningar på detta plan och ligger även mycket efter övriga nordiska länder.

– I Sverige är målet att 98 procent av hushållen år 2025 skulle ha möjlighet till nätuppkoppling med en hastighet på minst en gigabyte (1024 megabyte) per sekund. I Finland strävar vi efter en hastighet på 100 megabyte per sekund för samma år, säger MANE:s vice generalsekreterare Petri Rinne.

Rinne menar att Finland har alla skäl att höja ribban och i allt högre grad följa våra grannar i väst.

Satsa på turism

En annan central fråga var att öka sysselsättningsmöjligheterna på landsbygden. Att satsa på landsbygdsturismen kunde vara ett gott alternativ.

I nuläget väljer många unga att lämna landsbygden eftersom där saknas möjligheter till jobb och företagande. Rådets generalsekreterare Christell Åström förstår problematiken väl.

– Jag var nyligen på ett seminarium där en kvinna berättade att hon bodde på landsbygden och att hon då hade levt utan tv och telefonuppkoppling den senaste månaden. Hur skall man kunna fungera som företagare där då? säger Åström.

Rinne ger starkt medhåll.

– På landsbygden finns till exempel goda möjligheter till företagande inom turismen men om inte service som nätuppkoppling fungerar, så går det inte heller att driva turism, säger han.

Rinne spinner vidare på ämnet.

– Det finns undersökningar som tyder på att omkring 40 procent av de småbarnsfamiljer som bor inne i större städer, gärna hade flyttat ut på landsbygden i stället.

Orsaken till att många ändå låter bli, tror han är att jobb saknas på landsbygden och en flytt skulle innebära extra kostnader som att man till exempel är tvungen att skaffa en extra bil.

– På landsbygden saknas ingalunda utrymmen men de utnyttjas sällan till sin fulla potential. Med tillräckligt välutbyggd service kunde till exempel Airbnb-verksamheten utvecklas väldigt mycket där, säger Rinne.

Mer än enbart jordbruk

Landsbygdspolitiska rådet består av 35 medlemmar. De sammanträder fyra gånger per år.

Utöver det är rådet indelat i fem nätverk som aktivt jobbar mellan rådets möten. Ann-Sofi Backgren fungerar som ansvarig för det svenskspråkiga nätverket.

Hon berättar att rådets sammanträden vanligen sker i Helsingfors men att det i fjol dök det upp ett önskemål om att kombinera ett av mötena med en utflykt.

– Eftersom landsbygdsturism var ett av ärendena på agendan under dagens möte, passade Fiskars perfekt som plats, säger Backgren.

Backgren konstaterar att hon under sin tid inom rådet, märkt av att många har fel bild av vad landsbygdspolitik i själva verket är.

– Många tror att det bara handlar om jordbruk men det omfattar så mycket mer. Det kan likväl handla om byaverksamhet, demokrati och om servicen på landsbygden, säger hon.

Backgren tillägger att landsbygdsfrågor är av yttersta vikt att prioritera.

– Enligt definition hör faktiskt 95 procent av Finland till landsbygden. För att hålla uppe konkurrenskraften utåt, finns därmed alla skäl att också satsa på landsbygden.