Lämplig balans i relationerna

Bild: Annu Marjanen

President Niinistö tog en aktiv roll för att främja dialogen under Natos toppmöte.

Militäralliansen Natos relationer med Ryssland löper på två spår, avskräckning och dialog. Efter Rysslands annektering av Krim och stöd till separatisterna i östra Ukraina har Nato stärkt sin militära kapacitet framför allt i de baltiska länderna och Polen. Toppmötets beslut att förlägga en multinationell bataljon, cirka tusen man, i Estland, Lettland, Litauen och Polen var en fortsättning på avskräckningspolitiken.

Det är ändå bra att beakta proportionerna. Nato ökar sina trupper med 4 000 man. Men Ryssland har meddelat att man svarar genom att grunda tre nya divisioner i de västra och södra militärområdena. En division uppgår till ungefär 10 000 man.

Natostyrkan kan inte försvara området om det uppstår en militär konflikt. Men analytikerna talar om en snubbeltråd, Ryssland vet att om det blir en sammanstötning så är många Natoländer direkt berörda.

När de militära besluten är tagna finns det mera utrymme för det andra spåret, dialogen.

President Sauli Niinistö som tillsammans med Sveriges statsminister Stefan Löfven var inbjuden till Natoländernas fyra timmar långa arbetsmiddag på fredagskvällen sade efteråt att dialogspåret fick stort utrymme i diskussionerna. Niinistö själv tyckte att det nu råder en lämplig balans mellan de båda spåren.

Niinistös samtal med president Vladimir Putin en vecka före Natomötet kan ha varit en bidragande orsak till att det nu verkar finnas större möjligheter för förhandlingar.

Niinistö talar om små steg för att minska spänningen i Östersjön, och han föreslog att militärplanen som rör sig här inte ska slå av sina transpondrar så att de inte syns i radarsystemen.

Putin reagerade positivt, och det ryska utrikesministeriet talar nu om "Niinistöplanen", som en markering att tanken kommer från en tredje part. Natoledarna kom inte med någon direkt reaktion på förslaget, men enligt Niinistö ansåg många i privata diskussioner att det är bra att öka flygsäkerheten.

Samrådet mellan Nato och Ryssland möts på onsdagen och då tas transponderförslaget säkert till diskussion.

Redan det att samrådsmötet hålls är ett tecken på att bägge sidor nu är mer benägna än tidigare att främja avspänningen. Gränsen för hur långt dialogen kan föras utgörs ändå av Rysslands och Natos diametralt olika syn på krisen i Ukraina och orsakerna till den.

Under mötet i Warszawa träffade Sauli Niinistö också Ukrainas president Petro Porosjenko. Efter den träffen sade Niinistö satt det nu görs flera verkliga försök att lösa konflikten i Ukraina. Drivfjädern är bland annat att det vore bra att åstadkomma en hållbar lösning före presidentvalet i USA.

Det var tydligt att Finlands president hade en aktivare roll än Sveriges statsminister under mötet. Niinistö träffade flera ledare på tu man hand. Löfven hade bara ett sådant möte inbokat, och det var med Niinistö. Och eftersom Löfven åkte hem genast efter middagen fick Niinistö allena möta pressen.

Under mötet på Gullranda ifrågasattes Niinistös träff med Putin från svenskt håll. Sauli Niinistös aktiva roll under Natomötet visar att presidenten både kan och vill arbeta för att minska spänningen, och att både väst och öst sätter värde på det här arbetet.

John-Erik Jansén Ledarskribent