Kyrkslätt vill lappa alla hål på en gång

Synd att spara. Martti Orispää ser gärna att man satsar på hälsovården speciellt för äldre personer. Bild: Mira Strandberg

Vårdmodeller Fler Kyrkslättsbor än någonsin förr sökte sig till icke-brådskande tandvård i fjol. Nu söker kommunen aktivt vårdmodeller som kan hjälpa till att korta den nio månader långa vårdkön.

Ganska jämnt 2 000 patienter väntar för närvarande på att få tandvård i Kyrkslätts kommun. Väntetiden är tre månader längre än vårdgarantins krav på vård inom ett halvt år.

– Vi fick bort köerna helt och hållet i och med projektet Bra mottagning år 2013. Sedan kom spartrycket och vi miste resurser, vilket har lett till att köerna ökat. I fjol sökte sig dessutom trettio procent fler patienter än någonsin förr till icke-brådskande tandvård i Kyrkslätt, säger Arja Liinavuori, som ansvarig för den operativa tandläkarverksamheten.

– Det innebär hundratals patienter till.

En delorsak till den stora patientökningen kan vara de sänkta FPA-ersättningarna, som gör att kunderna hellre anlitar kommunal - och förmånligare – tandvård än betalar mer för privat vård.

– Också det allmänna ekonomiska läget påverkar säkert.

Förenklar vårdkedjan

För att råda bot på det stora trycket inom tandvården utreder Kyrkslätt möjligheten att börja sköta patienter enligt en ny vårdmodell, så att alla ingrepp som patienten behöver görs under ett och samma besök.

– Hittills har vi jobbat så att patienten kommer på granskning, där man kollar vad som måste göras och sedan bokar en ny tid för ingreppen. Vuxna patienter kan gå två-tre gånger hos tandläkaren för att åtgärda sådant som upptäckts på kontrollen. Det kan handla om ett eller två hål och tandsten, som man åtgärdar separat.

Orsaken till att man måste komma på nytt är att tiden för tandläkarbesöken är begränsad, så att tandläkaren inte hinner göra alla ingrepp. I en ny modell, som tagits fram på den privata tandläkarstationen Megaklinikka i Helsingfors, tar man hjälp av ett datasystem för att optimera vården och möjliggöra större flexibilitet i besökstiderna.

– Systemet gör hela tiden resursplanering i realtid. Det har hela tiden koll på hur många patienter som är på väg, hur många anställda som är i arbete och hur länge vården i varje mottagningsrum beräknas ta. Utifrån rent matematiska beräkningar skickar systemet ut kallelser till kunder, säger Atte Niittylä, rörelsechef på Megaklinikka.

Röjer hinder

Nyttan baserar sig på att många hinder som man stöter på i traditionell tandvård elimineras. Ett stort hinder är den alltför korta vårdtid som tandläkarvården i regel utgår från.

– Hos oss är patienterna inne i allt från femton minuter till en timme och femton minuter men det är omöjligt att på förhand veta hur lång tid vården tar. Att boka en halv timmes tid är därför egentligen ganska dumt, säger Niittylä.

I längden jämnar skillnaderna ut sig och den genomsnittliga vårdtiden blir 45 minuter.

Kommunal framgång

För ett år sedan gav sig Megaklinikka ut på kommunsektorn för att marknadsföra sitt nya koncept. Ett pilotprojekt i samarbete med Aalto-universitetet och Jyväskylä gav mycket goda resultat.

– Aalto-universitetet kommer att publicera resultaten under våren, men enligt preliminära siffror nådde den enhet där vår modell testades en effektivitetsökning på 25 procent och köerna minskade från ett halvt år till en månad, säger Niittylä.

Bäst i stora enheter

Just den här modellen kräver volym för att fungera optimalt – åtta vårdrum är ett minimum. Det är heller inget för alltför små kommuner, eftersom den behöver ett befolkningsunderlag på 30 000 invånare.

– I Kyrkslätt har vi åtta enheter inom tandvården, och många av dem är små. Men kommunen planerar ju ett nytt välfärdscentrum, så senast då kan modellen bli aktuell, säger Liinavuori.

Redan nu provkör kommunen liknande verksamhetsformer i mindre skala, med goda erfarenheter.

– Vi rekommenderar redan nu att besöket efter den första kontrollen ska ges tillräckligt med tid så att alla ingrepp kan göras då. Genom att ha längre tandläkartider minskar vi på det svinn som uppstår när vi byter patient, då vi måste städa och byta all utrustning.

Synd att spara på vård

Martti Orispää väntar på att få komma in till tandläkaren i Kyrkslätts centrum. Han har inte hört om den nya modellen men tycker att det låter bra.

– Då behöver man inte springa hela tiden om det är något som måste åtgärdas, säger han.

Sin tandläkartid har han fått vänta på i månader men hans fru hade tur. Hon fick en avbokad tid och fick allt skött på en och samma gång.

Själv har han inte varit tvungen att gå ofta hos tandläkaren, utan han går på kontroller nu och då.

– Men jag går nog alltför sällan, säger han.

Orispää har alltid anlitat den kommunala tandvården. Han har inget att anmärka på när det gäller vården men tycker att bland annat väntetiderna var bättre förr.

– De har för lite personal och för mycket jobb, så är det bara. Det är synd att det ska sparas på hälsovården, för vi betalar ändå en hel del för det.

Potential för hälsovården

Atte Niittylä tror att megamodellen har mycket att ge även annan hälsovård än munhälsovård.

– Det är vårt följande intresseområde. Systemet kan i princip anpassas på all hälsovård där tre faktorer möts: utrymmen, personal och kundflöde.

Men allt lämpar sig inte för det automatiserade systemet. Niittylä nämner komplicerade ingrepp inom tandkirurgi eller tandreglering som områden det är bättre att sköta på det traditionella sättet.

Specialiserad sjukvård och psykvård är andra exempel på sjukvård som bäst sköts enligt traditionella modeller.

– Men all bashälsovård för den vuxna befolkning som är allmänt frisk kan ha nytta av modellen. Det betyder att femtio procent av kommunernas hälsovård kunde effektiveras på det här sättet.

Mer läsning