Kyrkfjärden behöver hjälp

Kyrkfjärden mår bättre än väntat och vattenkvaliteten har till och med förbättrats lite under de senaste tio åren. Fjärden är ändå övergödd och behöver åtgärder för att läget inte ska bli alarmerande.

– Viktigast är att minska näringstillförseln så att vattnen kunde återhämta sig, säger forskaren Catherine Munsterhjelm, som gjort en kartläggning av vattenvegetationen i Kyrkfjärden i Ingå.

Kartläggningen visar att arter som gynnas av höga halter av näringsämnen i vattnet har ökat kraftigt medan känsliga arter har minskat avsevärt. Som jämförelsematerial använde Munsterhjelm en undersökning som är gjord för hundra år sedan av hennes svärfars far, Gustaf Munsterhjelm.

– Jag har känt till undersökningen och har länge velat göra en jämförelse med läget nu, säger Catherine Munsterhjelm.

Kransalgen ger hopp

De största förändringarna som skett på 100 år är att näringsmängderna är förhöjda och att siktdjupet minskat märkbart. För hundra år sedan kunde man se till 4,6 meters djup, i fjol var det största siktdjupet drygt två meter. Växtlighet förekommer inte på större djup än 3,4 meter, fast det tidigare fanns växtlighet ner till fem meters djup.

I norra delen av Kyrkfjärden och öster om hamnen noterades stora mängder av axslinga och lösliggande trådalger. De gynnas av höga halter av näringsämnen och tyder på övergödning. Axslingan var som tätast utanför den kanal som leder ut från Dalsundet. På samma plats noterades även riklig förekomst av de näringsgynnade arterna lösliggande bruna trådalger, korsandmat och hjulmöja. Mycket lösliggande gröna trådalger fanns strax sydväst om småbåtshamnen.

Innanför de täta axslingebestånden var artrikedomen stor och vegetationen friskare. Värdefulla arter som kransalger (bland annat borsträfse och rödsträfse) fanns både här och i området mellan Lilludden och Björkudden. Kransalsgängar är starkt hotade. Även några arter som är hotade, nära hotade eller sårbara växer i Kyrkfjärden. Till dem hör hårnating, bandtång och blåstång. Kyrkfjärden är ändå inte en typisk miljö för bandtång eller blåstång. I Västnyland är hårnatingen ännu ganska vanlig.

– Förekomsten av kransalgsängar är ett gott tecken och inger hopp om att fjärden kunde fås i skick. Kransalgen renar vattnet bättre än andra växter, så om man skulle få den att breda ut sig på ett större område skulle det kunna ha effekt, säger Munsterhjelm.

Begränsa båttrafiken

Förändringarna i Kyrkfjärden motsvarar de förändringar som skett i Östersjön överlag. Förändringarna är ännu inte alarmerande och fjärden har god potential att repa sig, konstateras i undersökningen. Men det kräver åtgärder.

– Sedimenteringsbassänger skulle vara viktiga, för det kommer vatten från stora åkerområden till Kyrkfjärden. Men bassängerna måste planeras noga så att de fungerar på rätt sätt.

Poängen med sedimenteringsbassänger är att samla vatten i en bassäng innan det rinner ut i fjärden. I det stillastående vattnet kan sedimentpartiklar sjunka till bottnen och näring bindas av vattenväxter. Vattnet som rinner ut i andra ändan av bassängen har därför lägre halter av näringsämnen än det som rinner in i bassängen.

Övriga åtgärder som föreslås i undersökningen är att beskära vassen, återinföra strandbete och överväga hastighetsbegränsning för båttrafik på vissa områden. Det är också skäl att undvika onödig båttrafik.

– En del av vattenväxterna är känsliga för kraftiga vattenrörelser, så båttrafiken har en stor inverkan. Det är leriga bottnar i Kyrkfjärden, så båtarna grumlar upp vattnen, säger Munsterhjelm.

Politisk rörelse för fjärden

Kartläggningen av vattenvegetationen är en av de åtgärder som initierats av den fullmäktigemotion om att rädda Kyrkfjärden som lämnades in för ett år sedan. Kartläggningen av vattenvegetationen beställdes separat av forskaren Munsterhjelm, men Västra Nylands Vatten och miljö ska också undersöka fjärden. I september togs bottendjursprover och i sommar görs en utredning av fiskyngel.

Resultaten av dessa, plus resultaten av en naturinventering längs stränderna och de månatliga vattenprover som tas i nedre delen av Ingå å presenteras i en rapport i början av nästa år.

Resultaten av kartläggningen presenteras för byggnads- och miljönämnden i Ingå på tisdag.

Vattenväxtlighet

Vattenväxterna ger en bättre bild av vattenkvaliteten än vattenprover. Vattenproverna kan variera från dag till dag beroende på väder, vind, trafik och algblomning. Vattenväxterna ger en bättre bild av kvaliteten på längre sikt.

Vissa arter gynnas av höga halter av näringsämnen i vattnet och förökar sig kraftigt om näringsmängderna är höga. Andra är känsliga för t.ex. grumlighet och kan alltså visa på god vattenkvalitet.

Undersökningen gjordes 21.8–25.9.2016.

Provtagningarna gjordes från båt med hjälp av vattenkikare och en s.k. Luther-räfsa.

I kartläggningen hittades 43 vattenväxtarter.

450 provtagningspunkter användes vid kartläggningen