"Kyrkan ska vara ett vardagsrum"

För alla. Erkki Päivärinta betonar att kyrkan ska vara lättillgänglig för alla församlingsbor.Bild: Lina Enlund

Kyrkorådet i Ingå minskar med fyra medlemmar efter församlingsvalet i höst. Trots det är det kämpigt att hitta kandidater på orten.

– Det verkar lamt med kandidatnomineringen. Bara några stycken har meddelat att de ställer upp, säger Kaj Karlstedt som fungerar som ombudsman för valmansföreningen i Ingå.

Läget försvåras av att många som nu suttit med inte ställer upp för omval eller är jäviga.

– Många har satt ett ålderstak åt sig själva, och många sitter i valnämnden. Det betyder att de är jäviga och inte kan ställa upp som kandidater. Man frågar sig om det är ett medvetet val för att slippa ställa upp, säger Karlstedt.

– Man tycker ju att man då kunde ställa sig frågan om man hellre sitter i valnämnden eller är med i fullmäktige. Man kan byta ut folk i valnämnderna också, så brukar det gå till i politiska val.

Mängden förtroendevalda i Ingå minskar eftersom antalet församlingsmedlemmar har sjunkit under 4 000.

Ny toalett behövdes

Roger Biström är en av dem som inte ställer upp för omval. Han har suttit som ordförande i kyrkofullmäktige, som är det högsta beslutande organet i en självständig församling. I Västnyland är Ingå församling den enda församlingen som inte tillhör en samfällighet.

Kyrkofullmäktige beslutar bland annat om församlingens budget och investeringar. I Ingå har en av de största investeringarna under den pågående perioden varit bygget av ett så kallat brudrum inne i kyrkan. Enligt Biström har det funnits stor efterfrågan på en toalett för personer med funktionsnedsättning.

– Det är nästan omöjligt för sådana som sitter i rullstol eller går dåligt att använda toaletten där ute, säger han.

Felaktig summa

Brudrummet i Ingå kyrka har väckt bestörtning bland vissa församlingsbor, som bland annat förfasat sig över de höga kostnaderna för projektet. En summa på 400 000 euro har kastats fram i offentligheten, men det är en summa som Erkki Päivärinta, vice ordförande för kyrkorådet i Ingå, bestämt dementerar.

– Det stämmer inte. Brudrummet kostade kring 140 000 euro. Det är dyrt, men inte 400 000 euro. Priset berodde på att det finns saker vi inte kan undvika på grund av att Museiverket och den medeltida miljön i kyrkan kräver vissa dyrare val.

Till dem hör en god ljudisolering och hållbara material.

Kyrkoskatten används till annat

400 000 euro är i stället den summa som församlingen använt på alla reparationer i kyrkan. Taket har tjärats, fönster har reparerats, elen setts över, dräneringen förbättrats och korgolvet behöver målas. Allt under Museiverkets vakande öga.

– Bara taktjärandet kostade 50 000 euro. Jag vet inte varför summan på 400 000 euro fortfarande förekommer i diskussionerna, säger Päivärinta.

Dessutom, påpekar Päivärinta, har bygget inte finansierats med kyrkoskatten. I stället är det tomtförsäljning och investeringsinkomster som gett pengar för brudrummet. Sådana inkomster kan enligt kyrkolagen inte användas för församlingens verksamhet.

Kulturarvet behöver underhåll

Päivärinta betonar också att Ingå kyrka kontinuerligt behöver underhållas, eftersom det är en värdefull del av församlingens och regionens kulturarv.

– Det har också funnits tider då man inte har gjort så mycket i kyrkan och den höll på att förfalla helt, säger Päivärinta som noga bekantat sig med kyrkans historia.

Hur kyrkan ska renoveras och hur den får användas är också en fråga som de förtroendevalda kan vara med och påverka. Men det finns andra skäl till att församlingsvalet är ett viktigt val.

– Det är viktigt för att vår kyrka ska vara människornas kyrka. Kyrkan ska inte gå samma väg som staten eller stora företag och bli centralstyrd. Den ska vara nära folket och fungera bland människor, säger Päivärinta.

Också ur den här synvinkeln är brudrummet i kyrkan en viktig markering.

– Jag vill att kyrkan ska vara församlingsbornas vardagsrum. I kyrkor i Centraleuropa finns det kaféer och bibliotek inne i kyrkan och det är inte alls svårt att komma in i kyrkan.

Själv ställer Päivärinta inte upp i församlingsvalet. Hans fru kandiderar och han tycker att det räcker med en kandidat i familjen. Däremot ställer han sig som förut till förfogande för en post i kyrkorådet, som utses av kyrkofullmäktige och alltså inte väljs av församlingsborna.

Församlingsvalet 2018

Tidpunkt: Förhandsröstning 6–10.10, valdag 18.11.

Tema: Min kyrka.

Vad väljs: I församlingar som hör till samfälligheter väljs förtroendevalda till församlingsrådet och gemensamma kyrkofullmäktige. I ekonomiskt självständiga församlingar väljs kyrkofullmäktige.

Vem får rösta: Alla som är medlemmar i evangelisk-lutherska kyrkan i Finland och har fyllt 16 år på valdagen.

I oktober öppnar en valkompass där kandidaterna svarar på frågor om kyrkan. Väljarna kan sedan testa sina åsikter mot kandidaternas och hitta den mest lämpliga att rösta på.

I Borgå stift finns drygt 50 församlingar.

15,7 % var valdeltagandet i föregående val Kyrkofullmäktige

Det högsta beslutande organet i en enskild församling.

Fattar beslut om huvudlinjerna i församlingens ekonomi till exempel om byggande, köp och försäljning av fastigheter. Fastställer kyrkoskattesatsen och beslutar om församlingens tjänster.

Församlingsrådet

Leder verksamheten i församlingar som hör till en samfällighet. Bestämmer om församlingens finanser inom ramarna för den budget som samfälligheten gör upp. I vissa fall beslutar rådet också om församlingens fastigheter och tjänster.

Beslutar även om utveckling av och prioriteringar i verksamheten, väljer personal och stöder medarbetarna i deras arbete.

Storleken beror på församlingens storlek.

Gemensamma kyrkofullmäktige

Högsta beslutsorgan i kyrkliga samfälligheter. Består av medlemmar från alla församlingar i samfälligheten.

Beslutar om tyngdpunkterna i verksamheten, godkänner verksamhets- och ekonomiplanen, verksamhetsberättelsen och bokslutet. Beslutar om försäljning av fastigheter och grundande av nya befattningar.

Källa: forsamlingsvalet.fi