Kvinnor banar väg för kvinnor

Bild: Mostphotos

Fortfarande är männen i majoritet på ledande poster inom samhället. Men kvinnorna bryter mark och speciellt inom näringslivet har utvecklingen gått framåt.

På nio år har det hänt en del i den kommunala tjänstemannatoppen i Västnyland. Det visar jämförelsen som Västra Nyland gjort. Men fortfarande är männen i majoritet. År 2009 var 11 ledande tjänsteinnehavarare på 30 ledande poster kvinnor. Nu är en kvinna chef på 14 av de 30 posterna. För nio år sedan var de flest kvinnor som var chef för vård och omsorg, i år är alla innehavare kvinnor. På bildningschefsposterna var både då och nu tre män och tre kvinnor.

Om jämställdheten närmar sig 50 procent på de ledande posterna i Västnyland kan man inte säga samma sak då man tittar på de högsta förtroendeposterna i kommunerna. Endast Sjundeå har en kvinna som kommunstyrelseordförande, medan alla sex kommuner har en man som fullmäktigeordförande. Här gör Västnyland ett verkligt bottennapp jämfört med hela landet. Enligt Kommunförbundets undersökning från i höstas är 39 procent av fullmäktigeordförandena i fasta Finland kvinnor. Det är den högsta siffran någonsin. Motsvarande siffra för styrelseordförande är 31 procent.

Om man ser på de västnyländska fullmäktigeförsamlingarna är kvinnor i majoritet i två, i Ingå är 14 av 27 ledamöter kvinnor och i Kyrkslätt 27 av 51.

I Ingå, kommunen med drygt 5 000 invånare, är 4 av 5 kvinnor chefer och dessutom 52 procent av fullmäktigeledamöterna kvinnor. Kommunen verkar vara en föregångare för jämställdhet.

I dag, den 6 mars, har det på dagen gått 30 år sedan de första kvinnliga prästerna vigdes i Finland. Då vigdes 94 kvinnor till ämbetet. Det hade föregåtts av en lång kamp, man hade röstat om kvinnopräster första gången redan 1963. Finland var sist ut av de nordiska länderna. Fortfarande delar kvinnoprästfrågan kyrkan i läger men motståndarna är i klar minoritet.

På trettio år har inte så många kvinnor avancerat till ledande poster inom kyrkan. Endast 20 procent av alla kyrkoherdar är kvinnor. Finland har haft en kvinnlig biskop och i ärkebiskopsvalet var en av fem kandidater kvinna. En man valdes till ämbetet.

År 2011 då Ekenäsbördiga Nina Kopola blev vd för Suominen var hon den enda kvinnan som var vd för ett börsbolag. Nu har hon sällskap av 8 andra. Det visar Centralhandelskammarens undersökning från slutet av fjolåret. Den visar också på en positiv utveckling i börsbolagens styrelser. Under tio år har kvinnornas andel tredubblats. Nu är nästan var tredje styrelsemedlem kvinna.

Utvecklingen mot mer jämställdhet i samhället är på gång på många plan men det går framåt i långsam takt.

I beslutsfattandet, både det offentliga och privata, har man mer och mer börjat inse att det behövs beslutsfattare av båda könen.

Fler kvinnor på ledande poster har också en positiv inverkan på utvecklingen. Synligheten, att kvinnor kan, är viktig för att spränga glastaket. Det är skillnad på kvinnligt och manligt ledarskap.

Det är bra att medvetenheten om jämställdheten blivit bättre men det räcker inte. Det behövs strukturella åtgärder i samhället som främjar jämställdhet.

Det har också vår nuvarande regering som mål men trots det lyckades man inte få till stånd en av de viktigaste reformerna – den om familjeledigheterna – som är en viktig förutsättning för kvinnors och mäns jämställdhet på arbetsmarknaden. Det är ytterst beklagligt att reformen inte blev av.

Marina Holmberg Chefredaktör Västra Nyland