Kustnära kulturlandskap återställs

Dagsverke. Under lägret som pågår i en veckas tid får deltagarna mycket gjort under Jussi Nikulas ledning.Bild: Jannica Luoto

Miljö Frivilliga händer gör rum för sällsynta blommor och växter att växa till sig.

– En del går i kyrkan, jag deltar i naturläger.

Det säger Aila Salonen, då hon får frågan vad naturen betyder för henne. Salonen är en av de drygt 20 frivilliga personer som röjer på Långholmen utanför Tvärminne zoologiska station för att återställa de ursprungliga kulturlandskapen. Hon kan sägas tillhöra veteranerna i sammanhanget, då hon har ställt upp som frivillig på liknande läger runtom i Finland, Ryssland och Estland i snart trettio år.

Röjer och bränner

Lägret som i skrivande stund pågår på Långholmen är ett samarbete mellan Världsnaturfonden WWF och Forststyrelsens naturtjänster. Lägerledare Jussi Nikula och hans kollega från Forsttyrelsen, Hanna-Leena Keskinen, berättar vad man åstadkommit under veckan.

– Vi har röjt träd och buskar och slagit gräs och sly med lie för att få fram de ursprungliga betes- och ängsmarkerna.

Egentligen är det andra året man arbetar på Långholmen, och därför kan man se hur landskapet sakta men säkert återställs. Längre in mot holmens mitt sprakar flera stora brasor. Enligt Keskinen handlar det om en traditionell röjningsmetod:

– Det här är det naturliga sättet att bli av med riskor och kvistar. Marken här är för ömtålig för att man skulle transportera bort högarna, och vi vill inte heller lämna dem att förmultna i terrängen.

Fåren sköter finslipandet

Om tjugo frivilliga personer står för grovjobbet, tar man hjälp av en fårskock för att sköta finslipningen av landskapvården. Långholmen är ett gammalt hemman och vid 1900-talets sekelskifte fanns här ett torp, vars boende idkade fiske och småbruk. Betande boskap höll landskapen öppna, och faunan var riklig och typisk för hagar och ängar. Sedan krigets slut har det inte funnits någon fast bosättning på ön, och resultatet är att skogs- och buskvegetation tagit över. Genom att gallra i växtligheten vill man åter ge den låga markvegetationen möjlighet att ta plats.

– Betesdjur, i det här fallet fåren, är det bästa medlet för att återställa traditionella biotoper. De förhindrar högt växtlighet och sprider med hjälp av sin spillning frön så att rara växter fortplantar sig.

Fåren lyser dock med sin frånvaro, tydligen anser det att det blivit för rökigt och stökigt på den här sidan av holmen och tagit tillflykt till en lugnare del av holmen.

Friluftsliv

För den som är intresserad av naturskydd, är lägren ett bra sätt att få praktisk erfarenhet. Under den tid lägret pågår lever deltagarna äkta friluftsliv. Varstans på Långholmen finns tält uppspända. Måltiderna intas gemensamt under bar himmel och efter arbetsdagens slut är det bastu och ett dopp i havet. Nikula berättar att intresset för att delta i lägren är så stort, att man inte kan erbjuda plats åt alla.

– Många som är här har stillasittande kontorsarbete, så det gör gott att komma ut i skog och mark och tömma hjärnan.

Fakta

Naturvård LIFE-projektet

Projektet har pågått under åren 2012-2016 och finansieras av Europeiska unionen.

Syftet är att vårda hotade naturtyper inom Natura 2000.

Typiska kulturlandskap som återställs är lundar, torrängar och gamla lövskogar.

Förutom växter gynnas också andra arter som fjärilar och fåglar av landskapsvården.