Krigets mångfald lyfts fram

Terrängen berättar. Tomy Karlsson t.v., Martina Lindberg och Jan Fast, här i en av skyttegravarna vid frontmuseet i Lappvik, säger att projektet kommer att ge mycket ny kunskap om krigshändelserna. Bild: Niclas Erlin

Olika aspekter av krigshändelserna på Hangö udd är i fokus i ett nytt och omfattande konfliktarkeologiskt projekt. Arbetet engagerar både allmänheten och fackfolk.

Hangö 1941, kort och gott, är namnet på ett nytt konflikt- och samfundsarkeologiskt projekt som kört i gång och som kommer att engagera många personer under de drygt sex år som det pågår, fram till år 2025.

Ljuset riktas mot krigshändelserna på Hangö udd under andra världskriget, ur ett bredare och djupare perspektiv än det som används i mer traditionell krigshistoria.

– Det handlar inte endast om män vid fronten, utan om hela samhället, säger arkeologen Jan Fast som leder projektet.

Fast har specialiserat sig på konfliktarkeologi och i Hangö är han känd inte minst för de omfattande undersökningarna på Tulludden, där tyskarna hade ett transitläger åren 1942–1944.

Människan i fokus

Arbetet kommer att engagera många. Dels kommer både skolor och Hangö sommaruniversitet att kopplas in på utgrävningar och annan forskning, dels är det meningen att ge resultaten stor synlighet.

Målet är att nå även sådana som tidigare funnit traditionell krigshistoria som ointressant och tråkig.

– Vi kommer att studera konflikten ur många olika synvinklar och här kommer även sociala dimensioner in. Vi vill fånga den stora publikens intresse.

Jan Fast säger att det handlar om frågor som kan komma många väldigt nära.

– Det här är sådant som väcker känslor. Det handlar i allra högsta grad om minnesarkeologi. I bästa fall kan undersökningarna ge svar på enskilda personers öden.

Välkomnas lokalt

Ett tiotal olika parter deltar i arbetet. Till dem hör bland annat Hangö museum och Hangö frontmuseum. Martina Lindberg som är frontmuseets verksamhetsledare välkomnar projektet varmt.

– De resultat som kommer fram vill vi gärna hjälpa till att presentera för allmänheten.

Också lokalhistorikern Tomy Karlsson som Jan Fast lyckats knyta som eminens till projektet säger att arbetet kommer att ha en stor betydelse för lokalhistorian.

– Alla som besöker området kommer att ha nytta av kunskapen.

Arbetet ska ske över nationsgränserna och framför allt tillsammans med övriga nordiska länder.

Från litet mot större

Fast säger att krigshändelserna på Hangö udd erbjuder en lämplig begränsning i både tid och rum.

– Helheten blir lättare att greppa. Man kan komma åt krigets vansinne på ett konkret sätt lika bra här som då man undersöker någon större krigsskådeplats. Samma fenomen dyker upp, säger Fast och förklarar att mikrohistorian ger fina kanaler in till större helheter.

Arbetet fokuseras på några delområden. Till dem hör bland annat den bunker i centrala Hangö som Sovjetbasens chef Sergej Kabanov använde som kommandoställe. Undersökningar med markradar visar att det kan finnas intressanta lämningar i jorden.

– Det krävs ändå en väldigt noggrann planering för att kunna börja gräva där, säger Fast och understryker att inget inom projektet görs utan att alla berörda är överens om målen.

Namn publiceras inte

Brev, dagböcker och andra handlingar blir viktiga källor för att fånga in krigets vardag. Samtal med personer som var med är också värdefulla.

– Att tala med veteranerna hör till det allra viktigaste. Det går att bidra på många olika sätt och det är viktigt att de som vill medverka tar kontakt med oss.

– Alla uppgifter som lämnas in behandlas anonymt.

Stupade bärgas

En särskilt känslig del av projektet är att lokalisera stupade och begravda personer. Några gravar har redan hittats.

Kvarlevorna efter sovjetiska soldater ska senare flyttas till massgraven i Täktom.

– Vi samarbetar med den ryska ambassaden, som tar hand om obduceringen och förflyttningen. Vi sköter dokumentationen och upptagningen.

Jan Fast understryker att alla regler för krigs- och kriminaltekniskt arbete följs noga och att största vikt läggs vid olika etiska aspekter. Det gäller att gå väldigt försiktigt fram, säger han och berättar att projektet har egen forensisk expertis, det vill säga sakkunniga i kriminalteknik.

Ett mål är att utveckla metoderna för hur stupade kan bärgas, vilket sedan ska kunna användas också på andra platser.

Grävningar i sommar

Lekmän är välkomna att delta i de mer traditionella utgrävningarna.

– I juli kommer vi att gräva i tre veckors tid i samarbete med sommaruniversitetet, säger Jan Fast vars egen vardag under det närmaste halvåret kommer att präglas av rent skrivarbete.

Han håller nämligen på att slutföra sin doktorsavhandling som handlar om det tyska genomfartslägret på Tulludden.

Projektet Hangö 1941 har som mål att studera bland annat de rikssvenska frivilligas insatser, striderna vid Bengtskär, striderna vid Horsö och Sommaröarna, Kabanovs kommandobunker samt kvinnornas, barnens och de civilas liv vid och bakom fronten.

Samarbetsparter är Hangö museum, Hangö frontmuseum, Hangö sommaruniversitet, ryska ambassaden, Föreningen för bevarandet av minnet av krigsoffer, skolor i Hangö och universitet i Finland och Sverige. Museiverket och svenska riksantikvarieämbetet informeras regelbundet om hur arbetet framskrider.

Projektet utmynnar i en publikation och utställning.