Kriget 1918 ingen isolerad konflikt

Inbördeskriget i Finland ska ses mot bakgrunden av världskriget och revolutionerna i Ryssland. De drivande krafterna var enorma, säger Henrik Meinander.

Kriget i Finland vinter och våren 1918 var inget isolerat finländskt fenomen. Det sade professor Henrik Meinander under onsdagens seminarium på Lärkkulla i Karis, där kriget behandlades ur olika perspektiv.

– Om vi lite lyfter blicken ser vi att det som skedde i Finland var kopplat till det som skedde i övriga Europa.

– Händelserna var en del av första världskriget.

Meinander sade att tyskarnas och bolsjevikernas inblandning i kriget hos oss styrdes av deras egna intressen.

– Helsingfors var en av de stora revolutionsstäderna i det ryska riket, påpekade Meinander och konstaterade att kriget i Finland tog en avgörande vändning då tyskarna landsteg och Lenin samtidigt lovade dra bort de ryska trupperna ur landet.

Inget namn helt fel

För att illustrera hur komplex helheten var gav sig Meinander in i namnexercisen kring kriget, som gått och ännu går under olika benämningar.

Han konstaterade att namnet inbördeskriget inte är en så neutral term i sammanhanget som vi gärna vill tro. Namnet förutsätter nämligen en ren inrikes uppgörelse, vilket kriget enligt honom inte var.

– Namnet är ett klassiskt exempel på metodologisk nationalism. Det är en del av vårt behov av att berätta vår egen historia.

Meinander sade att benämningen medborgarkrig, även jämförbar med engelskans civil war, bättre berättar vad striderna handlade om. Han konstaterade att alla namn på konflikten – revolutionen, röda upproret, frihetskriget, klasskriget – kan försvaras beroende på vilken infallsvinkel man väljer.

– Jag tror att diskussionen om krigets namn kommer att fortsätta.

Förenklad bild

Henrik Meinander konstaterade att den bild av kriget som målats upp efter att krutröken lade sig lätt ger sken av att landet var kraftigt tudelat i konflikten. Riktigt så var det inte, sade han.

På många håll fanns det en klar strävan att undvika konfrontation och samtidigt var det endast en liten del av befolkningen som deltog i stridshandlingarna, påpekade han.

Meinander ser gärna att debatten om kriget hålls i gång.

– Det är inte realistiskt att tro att man i dramatiska frågor kommer fram till en enda tolkning av vad som skett.

Bibeln citerades

Henrik Meinander är professor i historia vid Helsingfors universitet och tillika ordförande för Svenska Litteratursällskapet som arrangerade seminariet tillsammans med Folktinget, stiftsgården Lärkkulla och domkapitlet i Borgå stift.

Biskop Björn Vikström resonerade kring den oförsonlighet mot fienden som förekom under kriget, bland annat bland prästerna. Han konstaterade att båda sidorna använde sig av en biblisk terminologi för att rättfärdiga sina handlingar och mål.

Lärkkulla-direktorn Björn Wallén som förde ordet under dagen frågade om en sanningskommission skulle ha behövts efter kriget. Vikström sade att en sådan säkert skulle ha bidragit till att snabbare läka såren, men att det samtidigt hade krävts en ömsesidig vilja att nå försoning.

Gillar brett perspektiv

Seminariet lockade ett 40-tal åhörare. Karisbon Rolf av Hällström värdesatte det breda perspektiv på händelserna 1918 som lades fram.

– Kriget var en del av en stor helhet, sade han och konstaterade att den insikten inte lyfts fram under tidigare årtionden.

Marina Grotell som bor i Sjundeå tyckte det var givande att få en inblick i båda sidorna av kriget. Hon uppskattade också de kommentarer som riksdagsledamoten och Folktingets ordförande Thomas Blomqvist lade fram då han inledde programmet.

Blomqvist konstaterade att alla agerade utifrån sin egen situation under de dramatiska åren. Ingen kunde veta hur det skulle gå i vare sig världskriget eller Ryssland.

För att undvika liknande tragedier igen gäller det att lyssna på varandra, lära sig av sina misstag, kompromissa och stoppa extrema rörelser, fastslog han.

Fånglägret diskuterades

Under dagen talade också historikern Sture Lindholm om kriget ur ett västnyländskt perspektiv. Veronica Aspelin berättade om den religiösa fostran i fånglägret i Dragsvik, ett ämne som hon undersökt närmare i sin pro graduavhandling i historia. VN skrev om hennes forskning den 23 mars.