Krävande lärande läsårets tonvikt

Skolorna har kommit i gång igen. En föreläsning om krävande lärande fungerar som grund för det nya läsåret. I de svenska Raseborgsgymnasierna hoppas man på att få en permanent rektor, varsin per skola.

I takt med att världen och människorna förändras måste utbildningen utvecklas. Det säger undervisningschef Elisabet Ehrstedt. Därför fick man i måndags besök av forskaren och inspiratören James Nottingham. Han föreläste om challenging learning, krävande lärande, inför drygt 400 lärare i Raseborg.

– Det krävs helt annorlunda saker av utbildningen nu för tiden. Man måste motivera och på rätt sätt involvera eleverna. Det ska kännas roligt att komma till skolan, säger Ehrstedt.

Nottingham, som är chef och grundare till företaget Challenging learning, pratade bland annat om effekten av feedback och varför elever måste utmana sig i sitt lärande. Han jobbar bland annat med kommuner i Danmark som stödpelare i utbildningen.

– Jag hoppas på att både lärare och elever blir mer involverade i undervisningen. Eleverna måste utmana sig själva för att prestera bättre och nya sätt att lära ut tenderar att leda till framgång. Därför ser jag på olika undersökningar och försöker ta reda på vad man kan lära sig utifrån dem och hur man kan förbättra undervisningen, säger James Nottingham.

Ett långvarigt samarbete?

Föreläsningen riktade sig till lärare i Raseborg, såväl svensk- som finskspråkiga. Idén om att boka en föreläsning med James Nottingham kom efter att några av lärarna i staden hade tagit del av ett projekt där Nottinghams idéer var involverade och presenterade.

– Hans metoder är därför bekanta och passar speciellt bra ihop med den nya läroplanen. Därför tänkte vi att det kunde vara en bra idé att involvera James. Det var roligt att se att lärarna var ivriga och att de deltog i diskussionerna under föreläsningen, säger Ehrstedt.

Hon hoppas på att eleverna genom nya metoder ska kunna se sin fulla potential.

– Eleven måste kräva lite av sig själv, men det ska inte handla om att bara få tia efter tia. Eleverna måste prova sig fram och på så sätt se att det är okej att misslyckas. Man har nytta av allt, säger Ehrstedt.

Nottingham kommer även att träffa Utbildningsstyrelsen i september.

– Han kommer att hålla ungefär samma presentation som han gjorde nu. Sedan kommer vi att utreda om man kan ha ett längre och mer utvecklat samarbete med honom, som till exempel några kommuner i Danmark har, säger Ehrstedt.

Gymnasier längtar efter stabilitet

Karis-Billnäs gymnasiums tf. rektor Jan-Erik Till var på plats under måndagens föreläsning i Seminarieskolan. Han tror att alla lärare förmodligen fastnade för något, men olika saker. Han själv tyckte att diskussionerna kring samspelet mellan feedback och bedömning var intressant.

– Jag tror inte att det fanns något under föreläsningen som man inte hört tidigare, men det var nya aspekter. Jag har länge funderat kring det här med bedömning och hur problematiskt det är. Betyget och resultatet är inte det viktigaste – det är vägen dit som är viktigast. Det är ändå problematiskt eftersom studentskrivningarna spelar en så stor roll och därför behövs betyg, säger Till.

Det nya läsåret började i Karis och Ekenäs på tisdagen. De båda gymnasierna har nya rektorer, tillfälliga sådana. I fjol hade de svenska Raseborgsgymnasierna en gemensam rektor, Mikael Eriksson, men han lämnade Raseborg för Kyrkslätt och är tjänstledig. Jan-Erik Tills förväntningar inför det nya skolåret är att rektorskapet är ett tillfälligt arrangemang och att man ska få tillbaka stabilitet i form av en ny permanent rektor.

– Det var nog lite snopet då vi i juni fick höra att vi blir utan rektor igen. Ingen har egentligen övergått till rektorstjänsten i Karis, utan vi är flera som delar på uppgifterna nu. Jag är däremot rektor till pappers, säger Till.

Han hoppas på att man i år ska hitta den rätta lösningen.

– Min personliga åsikt är att gymnasierna i Raseborg behöver varsin rektor. Fjolåret var inte världens mest lyckade och jag hoppas att tjänstemännen och alla inom beslutsfattandet tror på oss och ger oss en rektor. Gymnasierna kan givetvis samarbeta, men vi behöver egna rektorer, säger Till.