Koverhar lägger i ny växel

Sedan en månad tillbaka lotsar Agneta Evers Hangös utvecklingsprojekt kring Koverhar. Nu ska området börja marknadsföras på allvar.

I början av mars inledde Agneta Evers från Raseborg sin anställning som projektchef för Hangö stads satsningar på ny industri och nya företag i Koverhar. Nu har hon hunnit sätta sig in i projektet och ser med stor iver fram emot uppgiften.

– Projektet har till och med visat sig vara mera intressant än vad jag tänkte från början, säger hon.

Evers har tidigare jobbat som bland annat projektchef inom ett flertal områden för företagen Siemens och Nokia Networks. Mellan 2008 och 2015 har hon arbetat med projekt för Axxell Utbildning i Raseborg. Dessutom har hon jobbat med försäljning, marknadsföring och kundservice.

– Jag har en ganska så lång karriär bakom mig. Det har gett mig ett brett kontaktnät, och vid både Nokia och Axxell har jag jobbat med stora projekt. Det tror jag underlättar nu.

Plan för två år framåt

Vid Nokia har Evers drivit projekt inom bland annat telekommunikation och teknisk försäljning, inom Axxell kvalitetsstyrning.

– Därmed har jag en ganska bred bas att stå på. Med min bakgrund i projekt har jag dessutom lärt mig att få saker gjorda.

Inom Koverharprojektet är hon ändå ödmjuk inför omfattningen av både uppgiften och själva området hon jobbar med.

– Det är klart att det här inte går i en handvändning, och många beslut måste fattas på vägen, men det är också roligt att jobba med ett så stort projekt då det hela tiden händer något.

Evers ska jobba åtminstone ett halvår med Koverharprojektet, men både hon och staden ser fram emot en längre period. Både hennes anställning och många kommande utredningar kring Koverhar är finansierade av Närings-, trafik- och miljöcentralen. Hangö beviljades knappa 300 000 euro för projektet redan våren 2015, men endast en liten del av pengarna har använts hittills.

– För att få finansieringstiden förlängd måste vi uppdatera projektplanen. För mig har det varit ett bra sätt att sätta mig in i Koverhar samt se vilka möjligheter vi har och inom vilka gränser vi jobbar, säger Evers.

Givande utmaning

Planen sträcker sig två år framåt, men NTM-centralen följer upp projektet varje halvår. Därför är Evers också till en början anställd ett halvår framåt. Om staden når resultat får projektet fortsätta.

Under den månad Evers jobbat med Koverharprojektet hittills har hon arbetat med projektplanen och träffat en mängd personer och intressegrupper kopplade till Koverhar. Projektet tilltalar henne på många sätt.

– Visst är det en utmaning, men det är också ett otroligt viktigt projekt, något som kan utveckla hela regionen. Förstås jobbar man heller inte ensam, projektet är väldigt mycket beroende av många personers expertis, och vad jag sett hittills fungerar samarbetet verkligt bra.

Evers är mycket glad över den iver som finns inom många olika sektorer i staden och hos näringslivet i Hangö. Koverhars utveckling är ett gemensamt mål.

– Koverhar är dessutom speciellt då det handlar om ett stort industriområde som nu ska nyttjas på ett nytt sätt.

Etableringar i sikte

Även om Evers ännu står i startgroparna för sin del av projektet har hon ett klart mål. Innan projekttiden går ut ska etableringarna inledas.

– Jag tror det är realistiskt att de första företagen är på väg då två år har gått.

Hamnen lär nu liksom då vara en drivkraft, och att man redan lyckats locka cementföretaget Swecem till Koverhar är en bra början.

– Det behövs alltid en första aktör. Sedan är det lättare att locka andra, säger Evers.

De närmaste veckorna ska Evers arbeta med att uppdatera ett av de viktigaste verktygen staden har för att locka företag till Koverhar, hemsidan Koverhar.fi. Staden lanserade hemsidan på våren 2016, men har väntat med att börja marknadsföra den tills detaljplanen klarnat och man samlat mera information.

– Hemsidan är viktig för att göra all info om Koverhar lättillgänglig, men sedan måste man förstås också arbeta med riktad marknadsföring, säger Evers.

Därför står en marknadsföringsplan näst i tur.

– Det är förstås också ett sådant projekt som måste planeras och utföras i samråd med stadsdirektören och andra i staden, säger Evers.

Tuff konkurrens

En mera konkret och synlig marknadsföring tror Evers att staden går in för under hösten.

– Men i ett sådant här projekt löper många av uppgifterna givetvis parallellt, påpekar hon.

Samarbetet med olika aktörer kommer också att tätna. En viktig part är den styrgrupp för Koverharprojektet som staden utsåg sommaren 2015. Hittills har gruppen med politiker, tjänstemän och företagsrepresentanter bland annat lotsat planläggningen. Enligt Evers är styrgruppen mycket viktig.

– Definitivt. Den ska fungera som ett bollplank, och jag rapporterar både till den och till stadsdirektören.

Överlag ser Evers att man är på god väg, och hon är också säker på att Koverhar har en lovande framtid.

– Jag tror definitivt att det finns potential och goda förutsättningar för olika företag i Koverhar. Den främsta styrkan finns givetvis i att hamnen, och därmed Kontinentaleuropa, ligger nära och att kommunikationerna är bra.

Evers bekräftar att det redan finns företag intresserade av att etablera sig i Koverhar.

– Diskussioner förs, men jag kan inte säga så mycket mera.

Hon sticker ändå inte under stol med att Hangö måste kämpa för att locka företag till Koverhar.

– Det finns många både nya och gamla industriområden som saluförs i Finland just nu. Därför behöver vi en nisch, och där har vi återigen hamnen som ett trumfkort.

Inom regionen, och då närmast i Raseborg, ser Evers däremot inte att man riskerar konkurrens.

– Jag uppfattar att vi har ett mycket bra samarbete med Raseborg. Sådana här projekt gynnar hela regionen. Vi konkurrerar inte.

Koverharprojektet

Planområdet är drygt 320 hektar stort, av det utgör cirka 104 hektar vatten.

Hamnområdet planeras bli 204 hektar med en byggnadsrätt på 500 000 kvadratmeter.

I hamnen planeras två nya kajplatser, medan den gamla exportkajen saneras och bulkkajen förnyas och fördjupas.

Industriområdet där miljön ställer särskilda krav på verksamheten är knappa 67 hektar, medan drygt 4 hektar reserveras för industri- och lagerbyggnader där återvinning och behandling av material tillåts.

Totalt får industriområdena drygt 300 000 kvadratmeter byggrätt.

I hamnen räknar detaljplanen med ett varuflöde av bulkvaror på 0,6 miljoner ton efter 3 år och 1 miljon ton efter 5 år. Det innebär mellan 40 och 70 tunga fordon per dygn, men där kan även järnvägstransporter avlasta landsvägen.