Konstsnön som frälste Österby sportklubb

– Så här med facit i hand är det nog fråga om det i dag skulle finnas någon skidåkning inom ÖSK om vi inte hade fått konstsnön, säger Thomas Karlsson och Carl-Johan Jansson om Österby sportklubb som i morgon lördag firar 80 år.

Det är en strålande vinterdag i mars och ute vid Västerby skidcentrum är skidförhållandena utmärkta. Det i sin tur beror mycket på det konstsnöspår som ÖSK satsade stort på i början av 1990-talet. Nu, 25 år senare, står föreningen på en stabil grund tack vare det.

– Det som gav verklig fart åt arbetet var när vi arrangerade FSS-mästerskapen 1988. Det var varmt och det krävdes fruktansvärt mycket jobb för att vi skulle kunna få tävlingarna genomförda. Senast då stod det klart att något måste göras, så här kunde vi inte fortsätta, säger Carl-Johan Jansson, en av de verkliga ÖSK-ikonerna och som också då var ÖSK:s ordförande.

Vintern 1988 var dessutom bara en i raden av snöfattiga vintrar i sydvästra Finland. Det stora uppsving man upplevt inom ÖSK i början av 1980-talet med många juniorer kom av sig när det inte fanns snö.

– Statistiskt sett är en skidvinter på tre år bra och det var ett argument jag lyfte fram för alla som bara orkade lyssna. Vi hade egentligen inget annat val än att satsa på konstsnö, säger Jansson.

Pionjärer

Samtidigt var det här i högsta grad ett steg ut i det okända. Då i början av 1990-talet var skidåkning på konstsnö ett tämligen okänt begrepp.

– Åtminstone här nere i södra Finland fanns det inget motsvarande, åtminstone inte för skidåkning. I slalombackarna sköt man nog konstsnö, men det var ju inte riktigt samma sak, säger Thomas Karlsson.

Ekenäs stads dåvarande kamrer Thomas Karlsson flyttade till staden i slutet av 1980-talet och som aktiv långfärdsåkare kom han raskt med i skidrullorna också i Ekenäs. Kanske inte helt oväntat valdes han också till vd för aktiebolaget Västerby skidcentrum som grundades för att driva konstsnöprojektet.

Satsningen var stor – budgeten gick på 800 000 mark. ÖSK gick då in med 200 000 mark, medan man fick statsandelar på 290 000. Därtill fick man bidrag från staden och aktieägarna bidrog också.

– Vår kungstanke var hela tiden att det här skulle genomföras utan att vi skulle behöva ta några lån och det har vi också klarat av. Från första början hade vi också en frivillig avgift för alla som skidar och det har vi fortfarande. Det ger också ett litet tillägg, säger Karlsson.

Massiv talkoinsats

Under 1992 körde arbetet i gång på allvar och i februari 1993 hölls den officiella invigningen. Då hade man en konstsnöslinga på 1,5 kilometer i terrängen ovanför skidstugan. Rent praktiskt lade man ut två rör – ett för luft och ett för vatten – längs banan och via anslutningar kopplades sedan rören till snökanonerna som framställde och sprutade ut snön.

– Själva byggnadsarbetet framskred helt planenligt och utan några problem. Fortfarande har vi samma rörstomme kvar. ÖSK skaffade för några år sedan två nya lågtryckskanoner som är litet lättare att hantera och så byter man ut rör efter hand där det behövs, säger Carl-Johan Jansson.

Samtidigt hade man ett starkt trumfkort i den talkoanda som råder inom ÖSK. Totalt bokfördes cirka 1 000 talkotimmar under arbetets gång.

– Folk ställde upp på ett lysande sätt och det har man ju alltid gjort i den här föreningen. Också under alla år har konstsnön gjorts på talko, ofta på nätterna då det är kallt, säger Thomas Karlsson.

Bra vinter

I dag rullar konstsnöframställningen på i beprövade fotspår. I och med att man numera har möjlighet att göra konstsnö också nere på start- och målområdet har banan förlängts till 2,1 kilometer.

– Men i övrigt har det inte varit aktuellt med en förlängning av den ursprungliga banan, det krävs tillräckligt med arbete för att hålla det nuvarande spåret i skick, säger Jansson.

Därtill har man det övriga spårnätet att tillgå när det väl kommer natursnö. Under den senaste tiden har förhållandena i Västerby varit ypperliga.

– Tar man med isarna kommer man säkert upp till närmare 40 kilometer spår totalt. Idén har ju hela tiden varit att konstsnön skall ge en grund att skida på och sedan kan man bygga ut spårnätet efterhand om det finns natursnö. Samtidigt har tankesättet med tävlingsbanor förändrats. Man behöver inte längre ha så långa banor, utan kan i stället runda korta banor flera gånger, säger Karlsson.

Viktig förening

Thomas Karlsson sitter alltjämnt kvar som vd för bolaget, men i övrigt har både han och Carl-Johan Jansson lämnat den aktiva verksamheten inom ÖSK. Karlsson åker dock fortfarande aktivt skidor, inte minst ute i Västerby.

– Vi är ett gäng som brukar göra ett långlopp varje vinter, i år blev det i Tjeckien, och fortfarande är skidåkning min favoritgren. Den här vintern har jag skidat ungefär 600 kilometer, säger Karlsson.

Nu på lördag är det dock förmodligen många skidåkare som slopar träningsturen. I stället firar man Österby sportklubbs 80 år med en bankett i Sigurd Snåre-salen.

– Nog är ÖSK viktigt för mig. Jag har varit medlem där i över 50 år, så det finns en stor portion klockarkärlek med här i bilden, säger Carl-Johan Jansson.