Konstgjord våtmark gör mycket gott

Den plats som Anders Wasström står på här brukar vara översvämmad vår och höst. En våtmark skulle åtgärda detta återkommande problem. Bild: Kristoffer Nöjd

Jordbrukarna Anders och Johanna Wasström i Broby i Snappertuna har beviljats 64 000 euro för att bygga två våtmarker i de så kallade Sänkorna nedanom Broby gård.

Det är nästan tre år med förberedelser som nu nått sin kulmen. Fröet till projektet såddes februari 2013 då ett första möte ordnades på miljöbyrån i Raseborg. Bidragsansökan till NTM-centralen lämnades in den 30 juni i fjol och beviljades för en vecka sedan.

Miljöinspektör Ville Wahteristo på Raseborgs stad är väldigt glad att projektet är rott i hamn så här långt.

– Sammansättningen av den grupp som arbetat för våtmarkerna är intressant. Gruppen består av jordbrukare, jägare, kommunala miljömyndigheter, statliga miljömyndigheter och WWF har alla fokuserat på helhetsnyttan med projektet.

Raseborgs miljöbyrå har fungerat som koordinator. NTM-centralen stod för naturinventeringen och WWF för våtmarksplanen. Wahteristo säger att nyckeln till framgången ändå är markägarna Johanna och Anders Wasströms positiva attityd och engagemang.

– De har satsat en massa av sin tid på byråkratin med projektet trots att de har helt tillräckligt med pappersarbete från förut och därtill en gård att sköta.

Pumpning ger optimal effekt

Den större våtmarken är 4,6 hektar stor och den mindre 0,9 hektar, det vill säga 5,5 hektar tillsammans.

I praktiken kommer man att gräva en halv meter neråt från nuvarande nivå. Av jorden man tar bort bygger man en 10–12 meter bred vall runt våtmarkerna. Vallen är bred så att den kan skötas maskinellt, det vill säga med slåttermaskin.

Den optimala vattennivån i våtmarkerna är kring 50 centimeter. Men den kan vara till och med en meter. Det största djupet är 1,35 meter.

Den större våtmarken har ett avrinningsområde på 219 hektar varav 113 hektar är åkermark. Den mindre våtmarken har ett avrinningsområde på 4,1 hektar varav drygt hälften är åkermark.

Genomrinningen ska ta fem timmar i medeltal men Wasström tror tiden blir längre i praktiken. För att genomrinningen inte ska vara för snabb och våtmarkens renande effekt gå förlorad, pumpas lämpliga mängder vatten in i den stora våtmarken maskinellt. Pumpen måste Wasström själv betala. I den lilla våtmarken är tillrinningen naturlig.

Totalfladans samarit?

Våtmarkerna tjänar flera syften. De skyddar åkermarkerna från de återkommande översvämningarna vår och höst.

– All skörd jag får till är hemåt. Dessutom behöver jag inte vänta på att åkrarna ska torka upp på vårarna. Det brukar gå två veckor till det.

Samtidigt hindrar våtmarkerna att näringsämnen och partiklar från åkrarna hamnar i vattendragen.

– Och när dräneringen fungerar är åkrarna lättare att bearbeta samtidigt som de inte läcker lika mycket näringsämnen ut i omgivningen, säger Wahteristo.

För honom som representant för de kommunala miljömyndigheterna är vattenskyddsaspekten det viktigaste.

– Kvaliteten på vattnet i Ekenäs södra skärgård har av Finlands miljöcentral klassificerats till den sämsta klassen. Utloppsdiket utmynnar i Totalfladan, vars natur trots en stor belastning är rik. Totalfladans växtlighet och fågelliv är delvis mycket värdefulla och Totalfladan är också en viktig fisklekplats och uppväxtplats för fiskyngel. Detta har också bekräftats av miljöbyråns projekt Havsmanualen, som nyligen blev klar. Med tanke på Totalfladans framtid är det här projektet som en gåva från ovan.

Dessutom kommer våtmarkerna att fungera som en oas för fåglar, redan nu trivs änder och gäss på platsen. Om höstarna kan fågeljakt bedrivas där.

Några frågetecken

Det som fortfarande utgör ett frågetecken är att förverkligandet kräver konkurrensutsättning. Stödpengarna betalas ut först när projektet är slutgranskat och godkänt. Wasström vill inte betala en entreprenör med egna pengar om det sedan visar sig att våtmarkerna inte får grönt ljus i slutgranskningen.

– Den risken vill jag inte ta. Jag vill också kunna förkasta anbuden om jag vill.

Wasström ser det ändå som rätt sannolikt att projektet förverkligas. Byggandet ska påbörjas inom två år. Det finns möjlighet till uppskov i två år också om det till exempel skulle visa sig att det är för vått för att utföra arbetet.

Det gäller att föra en öppen dialog med bidragsgivarna. Det ligger i högsta grad i deras intresse att de projekt de beviljat pengar för blir av.

Mer läsning