"Könsfrågor är inget tjafs längre"

Bättre. I dag suckar inte lika många om man tar upp könsfördelningen, säger fullmäktigeledamoten Maarit Feldt-Ranta i Raseborg.Bild: KSF-Arkiv

Raseborg har blivit mera jämställt sedan staden blev till. Könsfrågor avfärdas allt mer sällan som tjafs eller oviktiga, tycker fullmäktige- och riksdagsledamoten Maarit Feldt-Ranta.

Då Raseborg grundades år 2009 var staden ingen föregångare vad gäller jämställdhetsfrågor. Av tio ledande tjänstemän var endast en kvinna, grundtrygghetsproduktionens chef Eva Storgårds. Hon sade upp sig hösten 2012.

Det är bättre i dag. I ledningsgruppen finns just nu tre kvinnor. De är social- och hälsovårdsdirektör Jeanette Pajunen, utvecklingschef Fredrika Åkerö och controllern Eva-Lotte Spring-Lindström. Därtill är ledningsgruppens sekreterare en kvinna, stadsdirektörens assistent Tina Collan-Weber.

Av kvinnorna i ledningsgruppen har Pajunen sagt upp sig för ett nytt jobb på Åland och ska tillträda i dagarna. Vem som blir hennes efterträdare är ännu inte klart.

Åkerös tjänst är tidsbunden. Stadsutvecklingsavdelningens verksamhet ska utvärderas hösten 2018. Så även här kan förändringar ske som påverkar ledningsgruppen.

Plan efterlystes och blev till

Vid Raseborgs grundande sa stadsfullmäktiges dåvarande första vice ordförande Maarit Feldt-Ranta att staden måste göra ett jämställdhetsprogram, redan för att det förutsätts i lagen och undersökningar i andra kommuner har visat att det har effekt.

Och staden har de facto fått en jämställdhets- och likabehandlingsplan. Den uppdateras dessutom vartannat år, den färskaste är fastställd 2017.

Är du nöjd med jämställdhets- och likabehandlingsplanen?

– Ja, den är bra, en bra början, svarar Feldt-Ranta.

Har planen haft önskad inverkan, exempelvis då tjänster ska besättas?

– Könsfrågor är inget självändamål, men flera studier har visat att organisationer gynnas av en så jämställd könsfördelning som möjligt. Därför är det viktigt att vara medveten om de här frågorna då tjänster besätts och det tycker jag arbetet med jämställdhetsplanen har åstadkommit.

För positiv diskriminering

Feldt-Ranta föreslog 2009, för att komma åt männens överskott i ledningen, att staden genomgående skulle välja en kvinna om det fanns två lika bra sökande till en post. Eller med andra ord utöva positiv diskriminering.

Det vidhåller hon i dag, nio år senare. Också omvänt:

– Om valet av personal på ett daghem står mellan en man och en kvinna som är jämnstarka tycker jag att mannen ska väljas eftersom män är underrepresenterade inom dagvården.

Arbetet mot en jämlikare stad och organisation har burit frukt, anser Feldt-Ranta.

– Strukturer förändras långsamt, men Raseborg har i dag ingen diskriminerande inställning till kvinnor, tycker jag. Vi är medvetna om jämställdhetsfrågor och det är bra. Den medvetenheten ska genomsyra hela organisationen.

Situationen har också blivit bättre på andra sätt – i intervjun 2009 sa Maarit Feldt-Ranta att man måste ta upp könsfrågan fast det finns de som tycker att det bara är tjafs.

Upplevs det som tjafs fortfarande?

– Det har blivit en hel del bättre. Förr var det en och annan som suckade då man tog upp könsfördelningen. I dag är det en del av det normala, också för många män.