Kommuner betalar dyrt för nya chefer

Bild: Arkiv

Raseborgs stad har höjt den uppgiftsbaserade lönen för vissa ledande tjänstemän med flera hundra euro. Det kostar staden 45 000 euro på årsnivå. Också Sjundeå diskuterar löner.

När Raseborgs stad får en ny grundtrygghetsdirektör är hennes uppgiftsbaserade lön fem hundra euro högre än direktörslönen tidigare har varit i Raseborg. Orsaken är att personalsektionen vid sitt senaste möte beslutade om att höja den uppgiftsbaserade lönen för vissa ledande tjänstemän. Det gäller sådana tjänsteinnehavare som omfattas av det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet Akta, men som är utanför lönesättningssystemet. Dem ska staden eller kommunen själv gruppera, vilket också gjordes då Raseborg blev till år 2009. I några av grupperna har det inte skett några lönejusteringar sedan dess.

– Efter det har titlar försvunnit och kommit till och en del tjänsteinnehavare har bytt grupp. Eftersom vi har några nyrekryteringar på gång inom en av grupperna så var det lämplig tid att se över helheten just nu, säger personalchef Johan Nylund i Raseborg.

Ser man på riksomfattande statistik har löneutvecklingen i kommunerna efter några magra år börjat komma i kapp övriga sektorer. År 2014 och 2015 steg lönerna betydligt mindre i kommunerna än på statliga och privata sektorn. Medellönen för anställda inom kommuner steg båda åren med 0,8 procent jämfört med 1,5 procent inom privata sektorn och 2,3 respektive 1,8 procent inom statsförvaltningen. 2016 gick medeltalet för löneökning inom kommunerna om privata sektorn. Ser man på en jämförelse av det sista kvartalets medellöner var ökningen inom kommunalsektorn större än inom både den statliga och den privata sektorn år 2016.

Ombyte höjer löner

En delorsak till att lönerna höjs är ombyte på direktörsposterna. Då löneanspråken är i annan klass än den tidigare tjänsteinnehavaren har haft krävs en genomgång av alla löner, eftersom det måste vara balans i lönerna på olika nivåer.

– Ofta om tjänsteinnehavare byts ut trissas lönerna uppåt. Men det måste vara balans inom olika sektorer och det måste vara motiverade förhöjningar som är rättvisa, säger Sjundeås kommunstyrelseordförande Merja Laaksonen (SFP).

– Det ligger ingen automatik i att lönenivån stiger då vi får nya tjänsteinnehavare. Men det kan inte heller vara så att de som jobbat länge på samma post hamnar i en lönegrop bara för att de inte har bytts ut, säger Johan Nylund i Raseborg.

I Sjundeå har de tjänstemän som sitter i ledningsgruppen inte bytts ut lika tätt som i Raseborg, som under kort tid tvingats att rekrytera både stadsdirektör, grundtrygghetschef och bildningsdirektör. Sjundeå har däremot haft svårt att rekrytera övrig personal inom tekniska sektorn. Lönen är en delorsak, tror Laaksonen.

– Då de som ska jobba under tekniska chefen har högre löneanspråk än hans lön så är det ett tecken på någon form av obalans. Speciellt inom planering och tekniska sektorn har det varit jobbigt att hitta folk, säger hon.

Också i Ingå har lönenivån varit uppe för diskussion senast då kommunen rekryterade sin nya kommundirektör. Kommunstyrelsens ordförande Henrik Wickström (SFP) säger att kommunens geografiska läge också påverkar lönenivån.

– Lönen är en av attraktionsfaktorerna när folk söker tjänster. Vi som är en liten kommun nära Helsingfors har svårt att konkurrera med lönen. Små kommuner behöver bra arbetstagare som ofta ska vara mångsysslare men för oss är lönen en stor utgift.

Ordförande för Raseborgs stadsstyrelse Anders Walls (SFP) tror ändå att lönenivån bara är en delorsak till att folk har sökt sig till Raseborg.

– Visst har vi sett i rekryteringarna att den tilltänkta lönenivån inte alls har motsvarat det som en del sökande haft som löneanspråk. Om skillnaden är helt för stor är det ingen vits att förhandla, och då har det fallit på det.

– Men andra faktorer har också stor betydelse vid rekryteringar. Innehållet i arbetsuppgiften, vem man får som förman och arbetsgivarens rykte spelar också in, säger Walls.

Som en av de största orterna med svenskspråkig majoritet i Finland har Raseborg också en fördel inom vissa områden.

– Vill man till exempel jobba med bildning i en svensk miljö så hör Raseborg till de största arbetsgivarna, säger han.

Jämställt i Ingå

Ser man på de högsta tjänstemännens löner har Raseborgs stadsdirektör det bäst förspänt. Ragnar Lundqvist har 11 300 euro i månadslön, medan Hangös Denis Strandell har 8 951,88 euro. Då Ingå anställde Robert Nyman som ny kommundirektör steg direktörslönen med över 1 500 euro, till 8 500 euro, medan Sjundeås Juha-Pekka Isotupa får nöja sig med 8 010 euro.

Lojos Mika Sivula har 10 500 euro medan Tarmo Aarnio i Kyrkslätt har 9 092,47. De som suttit längst på sina poster har alltså relativt sett en lägre lön än de som rekryterats nyligen. Ändå har alla direktörer i regionen en högre lön än det nationella medeltalet, som är 6 810 euro för kommundirektörer och 9 483 för stadsdirektörer.

De chefer som omfattas av Akta är förvaltningschefen/stadssekreteraren, grundtrygghetschefen och bildningschefen. Också här är skillnaderna mellan kommunerna rätt stora. Stadssekreteraren i Raseborg har betydligt högre lön (drygt 6 900 euro) än förvaltningschefen i Ingå (strax över 5 100 euro). Grundtrygghetschefens lön i Hangö, som är strax över 5 800 euro, ligger bara hundra euro under Raseborgs motsvarande före höjningen. Från juni är också den högre, med en uppgiftsrelaterad lön på 6 000 euro. Grundtrygghetschefen i Sjundeå har kring 5 600 euro i lön, medan Ingås grundtrygghetschef får nöja sig med samma som förvaltningschefen, 5 100 euro.

Alla sektorchefer i Ingå har för övrigt exakt samma lön.

– Jag tror inte att vi har fattat ett sådant beslut, utan lönerna har fastställts allt efter att vi har anställt folk. Men jag vet att nu då vår nya kommundirektör har en så pass mycket högre lön jämfört med Jalle så har det diskuterats att vi måste se över alla tjänstemäns löner, säger Sari Wilhola (Saml.) som var kommunfullmäktigeordförande i Ingå under den förra valperioden.

Avtalet avgör lönen

Tekniska cheferna hör till tekniska sektorns avtal, som har en annan lönelogik. I båda avtalen består lönen av en uppgiftsbaserad lön, erfarenhetstillägg och individuella tillägg men Akta förutsätter inte att de sistnämnda betalas. Akta kräver att en viss procent av alla lönekostnader ska bestå av individuellt tillägg, men det gäller totalt för alla anställda som hör till avtalet.

I tekniska sektorns avtal måste däremot en separat uträkning av individuellt tillägg alltid göras. Den tekniska chefens totallön är i de flesta fall högre än de övriga sektorchefernas – åtminstone i Sjundeå, Raseborg och Hangö.

– Vi konkurrerar om samma arbetskraft med privata sektorn och där är lönerna mycket högre. Det märks speciellt inom den tekniska sektorn, säger Merja Laaksonen.

Sparsamhet krävs ännu

Samtidigt som trenden för de kommunala lönerna verkar vara stigande fortsätter många kommuner en strikt sparkur. I fjol sparade kommunerna i Finland nästan 281 miljoner euro på personalkostnader. Det motsvarar 1,4 procent av alla personalutgifter på kommunsektorn.

80 procent av den insparade summan kom från anpassningsåtgärder som förutseende personalplanering.

– Att anpassa personalkostnaderna är en del av kommunernas målmedvetna och långsiktiga ekonomi, säger arbetsmarknadschef Markku Jalonen vid KT kommunarbetsgivarna.

I fjol var personalkostnaderna inom den kommunala sektorn totalt 20,1 miljarder euro.

20,1 miljarder euro uppgick de kommunala personalkostnaderna totalt sett till i fjol.

Mer läsning