Kommer vi ut?

Vad händer när vi isolerar oss och i allt större utsträckning umgås genom ansiktslös kommunikation och tillbringar tre, fyra timmar om dagen med att stirra på en skärm, undrade psykiatern Anders Hansen i sin bok Skärmhjärnan, i fjol. Ja, vad händer? När vi blir isolerade, när vi tillbringar alltmer tid framför en skärm, när umgänget begränsas och vi inte ens då vi träffas ser varandras ansikten, när andra människor, främmande blir ett hot – vad händer på sikt?

Elke Van Hoof, stressexpert från Belgien är oroad. Hon menar att covidkarantänen, som berört 2,6 miljarder människor, är ett världsomfattande psykologiskt experiment och varnar för konsekvenserna; omfattande utbrändhet och stressrelaterade sjukskrivningar. Kinesiska studier från karantänen under fågelinfluensan visar långsiktiga följder såsom alkohol- och läkemedelsmissbruk och långvarigt undvikande beteende, sjukskrivningar för att inte återvända och möta kunder, elever eller patienter.

Efter att ha sett den nya dokumentären Social dilemma funderar jag igen vilken effekten blir på barn och unga som även i skolan, med eller utan distansundervisning, förväntas tillbringa en stor del av sin tid framför en skärm och kunna välja bort allt det andra som pockar på deras uppmärksamhet, och som medvetet utarbetats för att hacka in på hjärnans belöningssystem. Anders Hansen har mycket att säga om våra hjärnor som inte hunnit ikapp med utvecklingen. Det finns ett otal studier om hur koncentrationsförmågan och både lång- och korttidsminnet äventyras då vi har en dator eller en telefon i närheten. Även en mobil i väskan påverkar märkbart koncentrationen, och det är ingen slump.

I dokumentären förklarar Tristan Harris (före detta Googleplanerare) att algoritmerna lär sig var användarna är mest utsatta känslomässigt och utnyttjar detta, så att vi ska fastna i apparna. Det handlar om en mycket avancerad informationsinhämtning. De säljer inte uppgifterna om oss, utan behåller dem för en bättre manipulering som baserar sig på detaljkunskap om vad vi gör på nätet – var, när, hur länge? Jaron Lanier, som själv varit med och tagit fram några av Facebooks algoritmer och skrivit en bok om sociala medier drar paralleller till Pavlovs hundar då vi "utan eftertanke reagerar på stimuli utlösta av algoritmer skapade i okänt syfte".

I en intern rapport från 2018 konstaterar Facebook att 64 procent av dem som gick med i deras radikala grupper gjorde det därför att de algoritmerna ledde dem dit.

Det är inte bara Facebook utan också Google, Instagram, Youtube, Twitter, Tiktok … nyligen aktuellt med ett självmordsklipp, gömt bland tillsynes är harmlösa klipp – som många skolbarn kom att se. De flesta av oss använder en eller flera av apparna och 54 procent av Sveriges ettåringar använder internet!

Karantänen bäddar för en stark, digital bubbla, av vägande skäl. Men var är det egentligen våra barn och ungdomar blir placerade? Var står vi själva? Vad smyger in?

Maria Serrano sagoberättare, lärare och tolk

Mer läsning