Kolumn: Lyckligt lottad

Alla hjärtans dag, också benämnd vändagen, firas i dag den 14 februari.Bild: Mostphotos

Goda vänner finns där även om man inte aktivt håller kontakt med dem. Med goda vänner kan det ibland gå en lång tid utan att man ses. Då man träffas känns det som om det var i går. Samtalet kan fortsätta där man blev senast trots att det gått månader sedan sist. Det bara känns rätt, det är en härlig okonstlad känsla.

Det ska genast sägas. Jag är lyckligt lottad. Jag har riktigt goda vänner. Då jag reflekterar över mina vänner finns de från tre epoker i livet. Från barn- och ungdomen, från studietiden och från vuxenlivet.

I fjol firade jag 40-årsjubileum med min äldsta vän. Vi blev vänner på första klassen i skolan. Hur det exakt gick till kan jag inte dra mig till minnes, det var inte så att vi genast fann varandra och blev ler och långhalm utan snarare någonting som växte fram.

Under de fyra decennierna har kontakten varit varierande, men det fina är ju att den alltid funnits. Vår vänskap ser ju inte heller lika ut som för 40 år sedan. Vänskap är något som utvecklas och förändras hela tiden men kännetecknas av förtroende och tillit.

Med vännerna från studietiden har vi en årlig resa som garanterar att vi träffas åtminstone en gång om året alla. Då man bor i olika länder och befinner sig i olika skeden av livet är det skönt att veta att det ska vara verkligen force majeure som gör att man inte deltar i resan.

Vännerna från barndomen och studietiden har funnits i mitt liv redan i decennier. Men jag är också glad över att jag i vuxenlivet kunnat knyta nya vänskapsband. Det är inte enkelt för ju äldre man blir desto svårare är det att öppna sig och dela med sig på det sätt som äkta vänskap förutsätter.

Äkta vänner är också ärliga och vågar säga saker som du inte vill höra men ändå måste veta. Att få höra svåra saker, saker som gör ont men samtidigt finns vännen där och stödjer.

Ju äldre man blir desto mer erfarenhet har man också. En erfarenhet jag tagit till mig under åren är att jag satsar energi på det som ger mig någonting positivt tillbaka. Människor i min omgivning som äter av min energi eller som inte får mig att må bra försöker jag ha så litet som möjligt att göra med.

I dag, på alla hjärtans dag, som i Finland både utformats som vänskapens och kärlekens dag, är det också bra att reflektera över att alla inte har en närmaste vän.

Ofrivillig ensamhet är ett växande problem, speciellt bland den äldre befolkningen. Samhällsnormen i dag är att man ska bo hemma så länge som möjligt men det kan också betyda ensamhet och isolering. Ensamhet ses i dag också som en hälsorisk.

Flera organisationer inom tredje sektorn har frivillig vänverksamhet, men tyvärr är efterfrågan på vänner större än utbudet. I dag kan vi alla fundera över om vi kan ge av vår tid åt en ensam person. Alla är värda att ha åtminstone en vän i livets alla skeden.

Marina Holmberg Chefredaktör Västra Nyland