Klassisk frammarsch för Blomqvist

Favoritsyssla. Thomas Blomqvist är nyvald ordförande för den svenska riksdagsgruppen. Samtidigt siktar han på Vasaloppet.Bild: Lina Enlund

Det är en perfekt dag för skidåkning i Västerby. Som gjord för en långtur för svenska riksdagsgruppens nyvalde ordförande Thomas Blomqvist.

– Skidåkning är den idrott som ligger mig närmast hjärtat. Det har det alltid varit, säger Thomas Blomqvist som i unga år tävlade aktivt och med framgång.

Och fortfarande löper skidorna bra. Det stora målet är Vasaloppet, som han klarat av fyra gånger tidigare.

– Det är den verkliga klassikern. Vi är ett gäng som tränar tillsammans för det, säger Blomqvist.

Bästa tiden hittills är 6.17 från 2016 och då var han bara några minuter från att få deltagarmedalj. Till det krävs det att man klarar av att komma i mål på en tid som underskrider segertiden plus hälften av det.

– Det skulle vara roligt att få en medalj, men i år kan det bli tufft. Nu kan det vara att målet blir att förbättra min startposition för kommande år – jag startar från sjätte ledet och därifrån är det svårt att komma fram tillräckligt.

Ett steg framåt

Jobbet som riksdagsledamot är ändå det som kräver den största insatsen. Där tog Blomqvist ett steg framåt då han valdes till ordförande för svenska riksdagsgruppen då Stefan Wallin valde att stiga åt sidan.

– I ärlighetens namn tänkte jag inte på den möjligheten tidigare, men när jag sedan gjorde det så kändes det ganska logiskt. Jag ville ändå tänka på saken och försäkra mig att det fanns ett stöd för mig, säger Blomqvist.

Ordförandebytet ledde till att Blomqvist måste se över sina andra uppdrag. Lösningen blev att Wallin i stället tog över ordförandeskapet för riksdagens framtidsutskott. Därtill lämnar Blomqvist ordförandeskapet för partifullmäktige så att han kan koncentrera sig på gruppordförandeskapet.

– Det skall bli mycket intressant. Det är skillnad att vara gruppordförande för en riksdagsgrupp beroende på om man är i opposition eller i regeringen. Är man i regeringen brukar ju ordförande vara minister, men nu är vi i stället flera som kan föra talan i salen.

Viktigt uppdrag

I praktiken var valet av Blomqvist ingen högoddsare. Med sina 11 år i riksdagen besitter han nödvändig rutin och med tanke på att man nu är inne på sista året av perioden är det en fördel att gruppens ordförande också kandiderar i nästa val, vilket Blomqvist alltså gör.

– Det var också något Wallin hänvisade till när han steg åt sidan. Jag är beredd att fortsätta i riksdagen och – uthållighetsidrottare som jag är – känns det väl litet som om jag börjar komma i gång på allvar nu, säger Thomas Blomqvist och ler.

Under sina riksdagsår har Blomqvist haft en rad gruppordföranden. Först var det Ulla-Maj Wideroos och därefter räknar Blomqvist upp Mikaela Nylander, Anna-Maja Henriksson och så Wallin.

– Jag fick väl med alla nu? De har alla gjort ett utmärkt jobb och det har fungerat bra i gruppen. De har varit litet olika och det här är ett uppdrag som man själv sätter sin prägel på. Det känns bra att fortsätta härifrån, säger Blomqvist.

Totalt har gruppen haft 25 olika ordförande sedan starten 1907, flera av dem har dock suttit i flera repriser. Mest långvarig på posten är John Österholm som var ordförande åren 1945–60. Han efterföljdes Sven Högström under åren 1961–63. Elisabeth Rehn var ordförande åren 1987–90.

Mycket på agendan

Vanligtvis väljer man riksdagsgruppens ordförande för hela perioden, men nu blir det av naturliga skäl åtminstone inledningsvis bara ett år för Blomqvist. Han vet ändå att det sista året i mandatet kan vara ganska händelserikt.

– Det kan vara lite lugnare i oppositionen, men framför allt i regeringspartierna kan det vara ganska stressigt. Jag tycker att det sett litet osäkert ut där nu. Se bara på familjeldigheten, det görs utspel i olika riktningar och man verkar inte riktigt ha hunnit prata ihop sig, säger Blomqvist.

Nu börjar man redan se fram mot valet. SFP tillhörde länge inventarierna i regeringen, men den här perioden stannade man utanför. Det var en ny erfarenhet, men inte en odelat negativ sådan.

– På sätt och vis har det varit ganska skönt att få koncentrera sig på sina egna saker och inte behöva kompromissa eller stödja saker som man inte helhjärtat trott på. Men samtidigt är det frustrerande att inte få stöd för de projekt som man själv tror på. Det är klart att alla partier vill med i regeringen.

Med regeringsansvar kommer också ministerposter. Är det något som intresserar dig?

– Den diskussionen är alltför tidig, den skall vi inte ta nu, säger Blomqvist på sant politikermanér.

Viktiga frågor

Nu gäller det alltså att klara av den här perioden. Fortfarande är det en hel del stora frågor i rörelse som social- och hälsovårdsreformen och landskapsreformen. Också de nya spaningslagarna är mycket aktuella.

– Det är kanske inte det ärende som väcker det bredaste intresset allmänt, men rent principiellt är det en mycket viktig fråga. Så finns det alltid annat på agendan också, säger Blomqvist.

Den ofta återkommande frågan om elektrifieringen av Hangö-Hyvinge-banan tillhör dem. Uppföljningen av tingsrättsreformen är en annan sak Blomqvist följer med.

– Och så hör det ju till politiken att det dyker upp saker och frågor med väldigt kort varsel. Det är ju inte alltid dagarna blir som man tänkt på morgonen.

Bra form

Mellan varven skall man alltså också hinna träna. Starten i det italienska Marcialonga-loppet ställdes in på grund av pappans begravning, men nu är det i stället Vasaloppet som är i fokus.

– Marcialonga är ett fint lopp, men det är kanske lite mera jippo över det. Vasaloppet är mera klassiskt och mera asketiskt. Det är nog det som är det riktiga loppet.

Och skidtekniken är förstås klassisk. Den har alltid varit Blomqvists starka sida.

– Ser man tillbaka på min idrottskarriär finns det vissa lopp som jag är extra nöjd med. Jag minns ett FSS-guld i H20-klassen på lång distans och i allmänna klassen blev jag en gång sexa efter IK Falkens stentuffa garde. Jag lade av ganska tidigt, men det är ingenting jag beklagar. Jag kom väl ungefär så långt som jag kunde och det var en rolig och bra erfarenhet, säger Thomas Blomqvist.

Svenska riksdagsgruppens ordförande

V.T. Rosenqvist 1907–08, Karl Söderholm 1909–13, G. Stenbäck 1914, Karl Söderholm 1917 I, Ernst Estlander 1917 II–23, Ragnar Furuhjelm 1924–32, Ernst von Born 1933–34, Ragnar Furuhjelm 1935–44, Levi Jern 1944, John Österholm 1945–60, Sven Högström 1961–63, Grels Teir 1964, Kurt Nordfors 1965, Grels Teir 1966–68, C.O. Tallgren 1969–70, Grels Teir 1971–72, C.O. Tallgren 1973, Henrik Westerlund 1974–83, Ole Norrback 1983–87, Elisabeth Rehn 1987–90, Jörn Donner 1990–91, Boris Renlund 1991–95, Eva Biaudet 1995–99, Ulla-Maj Wideroos 1999–2003, Christina Gestrin 2003–07, Ulla-Maj Wideroos 2007–11, Mikaela Nylander 2011–15, Anna-Maja Henriksson 2015–16, Stefan Wallin 2016–18, Thomas Blomqvist 2018–.

(källa SFP)