Kan hela augusti bli sommarlovsmånad?

Evighetsdiskussionen om tidpunkten för skolornas sommarlov har blossat upp igen. Nu har rektorerna tagit initiativet.

I fredagens VN presenterades ett medborgarinitiativ som startats av Södra Finlands rektorsförening. I initiativet vill man att skolarbetet avslutas den sista vardagen vecka 24 i stället för vecka 22. Höstterminen skulle på motsvarande sätt inledas två veckor senare. Initiativet har i det här skedet undertecknats av drygt 2 000 personer. Gymnasistförbundet kom med ett liknande initiativ i somras.

I år slutar vårterminen den 2 juni. Kommunerna kan själva bestämma när höstterminen börjar, i Raseborg och Hangö sker det den 14 augusti, I Ingå den 13:e, men i Sjundeå redan den 8 augusti.

Argumenten för att förskjuta sommarlovet ligger i linje med det som tidigare har förts fram.

Vädret är vanligen bättre i slutet av sommaren, försommaren har ofta varit kall och regnig.

Väderstatistiken bekräftar iakttagelsen. Meteorologen Markus Mäntykannas noterade i sin blogg att juni under de senaste femtio åren generellt har blivit svalare i Finland. Temperaturskillnaden är inte stor, den rör sig kring 0,1-0,4 grader. Men samtidigt har den termiska sommaren förlängts, alltså den period då medeltemperaturen hela dygnet är över tio plusgrader.

Rektorerna påpekar också att två veckor senare skolstart skulle förkorta höstterminen, som nu upplevs som väldigt lång. Vårterminen har en annan rytm då den avbryts både av sportlov, påsklov och dessutom av udda dagar som Kristi himmelsfärdsdag och första maj.

En kortare hösttermin skulle kanske dessutom minska behovet av höstlov. Det glädjer åtminstone de föräldrar som nu har svårt att ordna vården av sina höstlediga barn.

Näringslivet, framför allt turist- och restaurangnäringen, har länge pläderat för att fortsätta sommarlovet längre in i augusti. Nu koncentreras säsongen till juli, och när skolorna börjar tar den slut med ett slag, och både kunder och säsongarbetande ungdomar försvinner. Dessutom är sensommaren semestersäsong i stora delar av Europa. De finländska turistföretagarna skulle gärna se en längre inhemsk säsong med tanke på den kundkretsen.

På motsvarande sätt kunde finländska turister ta del av internationella evenemang som ordnas under den europeiska semestersäsongen.

Att göra större delen av augusti till sommarlovsmånad skulle också ge större spelrum när semestrarna planeras på arbetsplatserna för dem som vill vara lediga under sensommaren.

Det finns mycket som talar för att det åtminstone är värt att göra en ordentlig utredning av tidpunkten för sommarlovet.

Skolornas arbetsrytm påverkar en hel del i samhället, men att döma av kommentarerna från näringslivet skulle en förskjutning ha flera fördelar än nackdelar.

På Utbildningsstyrelsen är man ändå återhållsam. Gun Oker-Blom som är direktör för den svenskspråkiga utbildningen hänvisar till en utredning från 2005 som tvärtom visar att nackdelarna överväger. Hon pekar bland annat på gymnasiernas och högskolornas antagningssystem. Högskolorna kunde bli tvungna att rucka på terminsstarten. Också dagvården, sommarverksamheten för barn och annat som bygger på skolornas arbetsrytm skulle påverkas.

Men de här förändringarna känns mest av när man övergår från en rytm till en annan. När förändringen väl har skett är det knappast oöverkomligt svårt att fungera enligt den nya rytmen.

En modell som infördes när skolorna övergick till femdagarsvecka för snart femtio år sedan (år 1971) kan inte vara så cementerad att den inte kan anpassas till samhällsutvecklingen.

John-Erik Jansén Ledarskribent