Jordbrukets framtid

"Vi måste se till att jordbrukaren, den första länken i kedjan, får ut en högre och rättvis andel av slutprodukternas pris."

Jordbruksnäringen och jordbrukarna har prövats hårt de senaste åren. I fjol var problemet en sval sommar med alltför stora mängder regn. I år är det torkan som pinat grödorna och som leder till dåliga skördar och akut foderbrist för många husdjursgårdar. Variationer i väderleken och besvärliga skördeår måste vi bönder räkna med, och det kan vi också hantera om bara verksamheten annars är lönsam. Det stora problemet är att lönsamheten i jordbruket har varit mycket svag under flera år. Jordbruksstöden har sjunkit, medan produktionskostnaderna har stigit samtidigt som priset på de produkter vi säljer har hållits på en alltför låg nivå alltför länge. Därför har de flesta jordbrukare ingen ekonomisk buffert längre. Det här tillsammans med svaga skördar som de vi upplevt de senaste åren har lett till att vi nu har den svåraste situationen på trettio år, kanske någonsin, för många gårdar.

Därför finns det nu verkligen skäl för extra stöd till jordbruket. EU:s jordbrukskommissionär har ändå konstaterat att skördeskadorna är så utbredda att EU inte har råd att hjälpa bönderna. Vi måste alltså kunna lösa våra problem nationellt, men Finansministeriets förslag till statsbudget bjuder tyvärr inte på några glädjeämnen. Regeringen måste komma med ett bättre förslag när man sitter i budgetförhandlingar i början av nästa vecka. Vår livsmedelsförsörjning och matproduktionens arbetsplatser bör räddas med ett nationellt krispaket så fort som möjligt. Gårdarna har inte råd att vänta.

Krispaketet är ändå bara akut hjälp. Regeringen, riksdagen och framför allt alla aktörer inom livsmedelssektorn bör tillsammans skapa förutsättningar för en lönsam verksamhet för alla led i livsmedelskedjan. Vi måste se till att jordbrukaren, den första länken i kedjan, får ut en högre och rättvis andel av slutprodukternas pris. Jordbrukets lönsamhet kan på sikt förbättras endast om bonden får ett bättre pris för sina produkter från marknaden. Det är också det bönderna vill; få betalt för de högklassiga livsmedel man producerar, inte krisstöd av olika slag.

Det är därför bra att det nu verkar finnas en vilja på politiskt håll att vidta åtminstone en del åtgärder för att förbättra jordbrukarnas ställning på marknaden. Inrättandet av en livsmedelsombudsman med tillräckliga befogenheter är ett första steg. Därtill borde åtgärder också vidtas till exempel för att få i gång en fungerande spannmålsexport.

Den största styrkan för det finländska jordbruket är att en stor del av konsumenterna uppger att de vill äta inhemsk mat. Konsumenterna påverkar det finländska jordbrukets framtid på ett konkret sätt med sina köpbeslut. Tillräcklig, aktiv och saklig konsumentupplysning är därför en mycket viktig del av framtidsstrategin. Det är viktigt att vi berättar hur bra produkter vi producerar i Finland, om hur de produceras och om prisbildningen. Att köpa inhemskt, närproducerat, ekologiskt eller direkt av producenten är alla hållbara lösningar för att trygga det inhemska jordbrukets framtid.

Thomas Blomqvist riksdagsledamot (SFP) och stadsfullmäktiges ordförande i Raseborg