Invånarna föredrar gallrad och röjd skog

Påståendet om att fastigheternas värde försämras till följd av avverkningarna saknar grund.

Raseborgs Naturs påstående om att man vid uppgörande av skogsbruksplanen inte hört andra förvaltningsenheter och inte heller invånarna stämmer inte. Utlåtanden begärdes av såväl miljövårdsnämnden som stadsplanenämnden. Därtill var planen för allmänheten kungjord till påseende och fanns tillgänglig på stadens webbplats. Vissa av de kommentarer som inlämnades beaktades även i den slutliga planen.

Den årliga tillväxten i stadens skogar (exkluderande parkskogar) har beräknats till cirka 19 000 kubikmeter vilket bör sättas i relation till det föreslagna årliga uttaget på 15 000 kubikmeter. Enligt planen har vi således en årlig ackumulering (kolsänka) på cirka 4 000 kubikmeter virke i våra skogar.

Den genomsnittliga avverkningsmängden under perioden 2013–2017 uppgår nu till cirka 15 300 kubikmeter per år. Vid slutet av planeperioden 2013–2023 kommer periodens medeltal inte att överstiga det planerade.

Stadens skogar sköts på ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbart sätt vilket garanteras inte enbart av gällande skogs- och naturvårdslagstiftning utan även av gällande skogscertifiering. Hela skogsarealen på 3 700 hektar omfattas nämligen av PEFC-certifikatet och därtill har 2 250 hekar certifierats enligt det strängare FSC-certifikatet. Sålunda kommer cirka 1 200 hektar (32 procent!) av arealen inte att beröras av skogsbruksåtgärder över huvud taget.

Det årliga nettot ur ekonomiskogarna uppgår till cirka 260 000 euro. Med tanke på stadens ekonomi som helhet är denna summa givetvis obetydlig, men för tekniska sektorn av stor betydelse.

Raseborgs Natur har naturligtvis helt rätt i att ingen gärna bygger bo på en kalyta. Om blivande skogsområden inte gallras ut kraftigt, minst 10–15 år före exploateringen, är risken emellertid stor att man på grund av risk för stormfällningar på hus och annan egendom blir tvungen att kalavverka tomterna inför byggandet. Genom att härda träden med relativt kraftig successiv gallring utkristalliseras de stormhärdigaste träden som sedan kan försköna det nya bostadsområdet.

Påståendet om att fastigheternas värde försämras till följd av avverkningarna saknar grund. Vi har däremot exempel på fall där tomtspekulanter ställt som villkor för köp att skogen som gränsar till tomten gallras.

Avverkningarna inom grönområden inpå bosättningen initieras ofta av invånarna själva. Orsakerna varierar. Ofta är det fråga om att skogen skuggar tomterna eller att man upplever träden som farliga vid storm. Invånarna verkar även helt klart föredra en gallrad, röjd skog framför en tät snårig sådan. Ofta påtalas också döda och döende träd som förfulande.

Carl-Johan Jansson skogsbruksingenjör, ansvarig för skogsskötseln Roger Nyberg mätningschef, ansvarig för stadens markägande och tomtförsäljning Werner Orre ordförande (SFP), samhällstekniska nämnden Roy Hellén vice ordförande (SDP), samhällstekniska nämnden Raseborgs stad