Invånare vill bli tagna på allvar

Besvikna. Hannele Salomaa, Jorma Viita, Petri Stenberg, Madeleine Blomstedt och Minna Lehto tycker inte att kommunen hör på dem när det gäller deras klagomål om buller från stenbrytningen i Joddböle.Bild: Mira Strandberg

Frustrerade invånare och sommarstugeägare vill att kommunen reagerar på deras klagomål om buller från Rudus. De vaga svar de fått tillfredsställer dem inte.

– Det hackar och hackar. Det är störande speciellt nu på våren då det är fågelsång och man sitter ute och tycker att det är skönt, säger Madeleine Blomstedt, som tillbringar en stor del av året i fritidsbostaden på Bastubackavägen.

Hon syftar på det buller som fått fjorton Ingåbor att klaga till kommunen. Bullret kommer enligt invånarna från Rudus stenbrytning, och är så högt att man måste höja rösten för att bli hörd då man rör sig utomhus.

– Man behöver inte ens vara ute för att höra det. Jag vaknar av det före väckarklockan. Hela huset darrar då de spränger. Det är inte trevligt, säger Annika Simonsson, som bor på Bastubackavägen.

Men de klagomål som har lämnats in till kommunen har inte gett något resultat.

– Jag förväntar mig att kommunen tar detta på allvar. De svar vi fått av tjänsteinnehavare nu är "det kan inte kännas där". Men det här är inget som vi inbillar oss, säger Minna Lehto, som bor granne med Simonsson.

Kräver åtgärder

Invånarna i trakten har varit kritiska mot Rudus verksamhet redan i några år. Föreningen Pro Ingå uppkom för att hantera situationen med stenbrytningen, och föreningen har också lämnat in besvär mot miljölovet till Vasa förvaltningsdomstol. Den springande punkten i överklagan, och det som invånarna också mest opponerar sig mot, är att Rudus enligt dem inte följer tillståndsvillkoren.

– Det är kommunen som har beviljat tillståndet och då är det kommunen som ska övervaka att villkoren följs. Det gör man inte nu, säger Petri Stenberg, ordförande för Pro Ingå.

– Våra klagomål tas med en axelryckning, säger han.

I tillståndsvillkoren står bland annat att bullret ska reduceras genom att kapsla in krossmaskinerna, bygga bullerhinder eller andra motsvarande bullerbekämpningsåtgärder och att kommunen kan förutsätta kontrollmätningar på de närmaste bostadshusens gårdar då verksamheten flyttar på sig eller ändras.

Också kommunen har nyligen konstaterat att verksamheten har flyttat på sig. I byggnads- och miljönämndens beslut gällande klagomålen sägs att stenbrytningen har framskridit och flyttats längre norrut, så att området inte längre avgränsas av en skyddande skogsbevuxen bergsrygg, som har dämpat bullret längre söderut.

– Det går säkert att göra en kontrollmätning. Det ligger absolut i vårt intresse att invånarna inte blir störda. Men i och med att vi inte har fått ta del av sådana värden som överskrider de tillåtna har vi svårt att göra något. Det är vår uppgift att vara rättvisa mot bägge parter, säger Peter Siggberg (SFP), som är ordförande för byggnads- och miljönämnden.

Under några enstaka dagar under fjolåret har gränsvärdena för bullret överskridits, men det har enligt Siggberg berott på en kombination av flera bullerkällor i hamnen.

– Därför har vi nu bett om NTM-centralens utlåtande för att få höra hur de ser på situationen. Jag tror inte att det ska dröja så länge att få ett svar av dem, det är en så dagsaktuell fråga.

Diskussion efterlyses

En annan faktor som väcker ont blod hos invånarna är att de bullermätningar som krävs i tillståndsvillkoren görs av ett företag som Rudus själv väljer.

– Det är helt fel princip. Nu får vi inte ens se mätningsprotokollen eller kalibreringscertifikaten för mätapparaterna. Mätningarna borde göras av en oberoende företagare, och man borde inte säga på förhand var och när man mäter bullret. Och det borde mätas där det finns människor, inte någonstans i skogen, säger Mikko Lehto.

– De är säkert gjorda enligt alla överenskommelser och helt enligt bestämmelserna. Något annat kan jag inte tro, säger Siggberg.

Det invånarna nu vill få till stånd är ett trepartssamtal mellan Rudus, kommunen och invånare.

– Vi vill ha ett invånarmöte där vi får ställa frågor ansikte mot ansikte med Rudus representanter. Vi vill veta varför de inte kapslar in sina apparater som det står i villkoren. Hänger det på pengar? Hur stor investering handlar det om? Det är sådant vi vill kunna fråga, säger Stenberg.

– En diskussion som genomförs på rätt sätt brukar vara bra. Det kan vi säkert ha om det kunde vara till gagn, säger Siggberg.