Intressant se hur stadsstyrelsen ska öppna flaskhalsarna i vårdkedjorna

Man måste fråga sig om vi vill ha en sådan demokrati i Raseborg där en handfull beslutsfattare använder sig av sin makt på detta sätt.

Social- och hälsovårdstjänsterna samt kommuninvånarnas välbefinnande är förknippade med bland annat utbildning, kultur och näringsliv. När dessa delområden fungerar i kommunen mår också kommuninvånarna bättre. Det är därför ytterst viktigt med gott samarbete, förståelse och förtroende mellan de olika sektorerna i kommunen. Medier och kommuninvånare har varit intresserade av och bekymrade över social- och hälsovårdstjänsterna i Raseborg. Vi vill för vår del öppna upp ärendet ur social- och hälsovårdsnämndens synvinkel.

I nämnden har vi funderat mycket över vilka tjänster som behövs, att tjänsterna ges i rätt tid och vilken typ av servicestruktur som behövs i Raseborg. På fältet har rått stor oro över att servicen och vårdkedjorna inte fungerat inom äldreomsorgen. Följden av illa fungerande vårdkedjor har lett till att vi betalat straffavgifter till den specialiserade sjukvården, klienterna har inte alltid vårdats på ändamålsenliga ställen och de arbetarskyddsmässiga riskerna som personalen utsatts för har ökat. Vi vill fatta våra beslut utifrån en bred faktabas; hur tjänsterna förverkligas i praktiken är en del av denna information.

Vi har varit tvungna att fokusera på tydliga och konkreta målsättningar samt åtgärder. Vi sammankallade nämnden till ett extra möte efter sommarsemestrarna för att i lugn och ro tillsammans med tjänstemännen gå igenom situationen samt fundera på korrigerande åtgärder inom hemsjukvården (vård i hemmet). Vi framhöll att vi behöver en helhetsbild över de nuvarande vårdkedjorna, information om vad som fungerar och vad som inte fungerar. Hur vårdkedjorna fungerar är en mångfasetterad fråga som påverkas bland annat av tidigare politiska beslut om indragna vårdplatser.

Vi är medvetna om att vården påverkas av förändringar i servicestrukturen. Vi ville fördjupa oss i det som fungerar bra i servicestrukturen och särskilt i våra "flaskhalsar". Detta för att rikta satsningarna rätt och den vägen få vårdkedjan ur klientens synvinkel att fungera bättre.

Vi understödde tjänstemännens förslag om ett hemförlovningsteam. Man måste via försök hitta olika arbetssätt för att sedan utveckla verksamheten. Då vi vid senaste möte diskuterade teamet och klientavgifterna blev vi övertygade om att det är ytterst viktigt att minimera alla de riskfaktorer som upprätthåller flaskhalsarna i vårdkedjan.

Vi ser en stor risk om klienten väljer att inte ta emot den service hemförlovningsteamet erbjuder. Klienten kan anse att den service hen får via hemvården är tillräcklig, varför då betala för ytterligare service?

Hemförlovningsteamet har inrättats för att klienterna ska ha få den servicen hen behöver. På så sätt kan vi trygga en fungerande vårdkedja.

Om klienten däremot väljer att inte ta emot servicen till exempel på grund av extra kostnader försvinner inte våra flaskhalsar utan de riskerar att bli flera. Har vi råd med det?

Därför föreslog vi på nämndens möte att klientavgifter inte ska uppbäras. Röstningsresultatet över de politiska gränserna bekräftade att vi ser saken på samma sätt. Vi vill arbeta för bättre fungerande social- och hälsovårdstjänster och var tillfredsställda över att klientavgiften inte gjordes till ett problem och att nämnden vågade koncentrera sig på helheten. Vi vill jobba för att införa arbetssätt som utvecklar servicen.

Vi överraskades av stadsstyrelsens beslut från den 29 oktober att överta nämndens beslut om klientavgifter. Beslutet i stadsstyrelsen tillkom efter omröstning där rösterna föll 6–4. Synbarligen går oron över stadens dåliga ekonomi och eventuella intäkter (20 000–30 000 euro) som klientavgifterna skulle inbringa framför helhetsbilden. Om motiveringen är att klientavgifterna bör vara i linje med övriga klientavgifter måste man konstatera att stadsstyrelsens verksamhetssätt inte är i linje med viljan att utveckla social- och hälsovårdstjänsterna eller att lösa de problem som belastar stadens ekonomi. Stadsstyrelsens sätt att agera visar att vi i nämnden inte lyckats nå fram till stadsstyrelsens medlemmar med de lösningar som vi i nämnden anser vara nödvändiga.

Demokratin fick också i och med stadsstyrelsens beslut helt nya nyanser. Man måste fråga sig om vi vill ha en sådan demokrati i Raseborg där en handfull beslutsfattare använder sig av sin makt på detta sätt.

Efter stadsstyrelsens beslut har vi varit tvungna att på nytt fundera över arbetet i nämnden. Vi väntar med intresse på stadsstyrelsens alternativa lösningar till att öppna flaskhalsarna i vårdkedjorna.

För oss är det viktigt att även i fortsättningen jobba för att vi bättre känner till de behov som finns och den situation som råder inom social- och hälsovården. Samarbete och öppenhet är nyckelfaktorer i vårt arbete.

Emilia Paarma-Junttila (Vänsterförbundet) Dicken Mannström (De gröna) Sylva Heerman (SFP) Frank Holmlund (SDP) Sami Letti (SDP) Petra Baarman (SDP) ledamöter i social- och hälsovårdsnämnden, Raseborg

Mer läsning