Ingen orsak att slå sig för bröstet

Bild:

Ingå gjorde ett positivt resultat under fjolåret, något bättre än budgeterat till och med. Nya företag gjorde att samfundsskatten gick rejält över budget. Men plusset borde vara större.

Ingå kommun gör ett plusresultat på nästan 400 000 euro i bokslutet för år 2017. Det är 175 000 euro högre än budgeterat. Resultatet höjer kommunens kumulativa överskott till nästan 7,4 miljoner euro. Kommundirektör Jarl Boström poängterar ändå att det handlar om små kast.

– Det är små marginaler, kast på några hundra tusen kan alltid uppkomma. Men det är tur att det är åt det här hållet, säger han.

I övrigt vill han framhålla det han sagt i flera år redan:

– Vi måste få resultatet bättre för att klara av de investeringar vi har på gång. Ingås ekonomi har varit stabil men den borde bli bättre. Ekonomin är A och O, man ska inte sälja skinnet förrän björnen är skjuten. Man ska inte vara alltför positiv.

Budgetdisciplinen får godkänt

I bokslutet för fjolåret finns ändå några positiva faktorer. En av dem är samfundsskatten, som inbringade över 300 000 mer än budgeterat.

– Samfundsskatten är i det närmaste omöjlig att förutspå. Vi har fått några nya bolag som betalar bra med samfundsskatt, säger Boström.

Totalt var skatteinkomsterna på drygt 25,5 miljoner euro något lägre än år 2016 men lite över budgeten för 2017. Kommunalskatten gav kommunen 133 000 euro mer än budgeterat medan fastighetsskatten blev 62 000 euro under det budgeterade. Också statsandelarna hölls inom budgetramarna, kommunen fick 6,1 miljoner euro i statsandelar.

Både verksamhetsintäkterna och utgifterna ökade jämfört med år 2016. Den främsta orsaken var integrationen. Personalkostnaderna steg med 200 000 euro.

De största överskridningarna av anslag finns inom hälso- och sjukvården. Resultatet för Ingå Vatten ligger drygt 100 000 euro på minus på grund av låga försäljningsintäkter och höga kostnader för köpta tjänster. I övrigt följer bokslutet ganska väl budgeten.

– Budgetdisciplinen har varit rätt så god. Men det finns alltid rum att förbättra, säger Boström.

Livet efter reformen

När det gäller lånebördan har kommunen gynnats av de fortsättningsvis låga räntorna, som har gjort det möjligt för kommunen att spara in 64 000 euro. Lånestocken är nu 15 miljoner euro, vilket motsvarar 2 762 euro per invånare.

Jarl Boström är glad över att bokslutet, det sista han gör som kommundirektör, äntligen är klart. Men han poängterar att nu inte är tiden att bli och vila på lagrarna.

– Alla kommuner borde tänka framåt nu och fundera hur överförandet av social- och hälsovården till landskapen påverkar kommunen. Det som är ett helt odiskuterat kapitel i kommunerna är hur kommunernas egen organisation ska se ut efter social- och hälsovårdsreformen, säger han.