Ingås gröna pionjär kommer åter

Mångfald. Elina Hatakka är glad för att hennes hemkommun varit positivt inställd till asylsökande. – Alla har varit varma och mottagande. Det är fint, säger hon. Bild: Mira Strandberg

Elina Hatakka var Ingås första gröna fullmäktigeledamot när hon blev invald år 2000. Nu gör hon comeback och hoppas på ett öppnare beslutsfattande än då.

– Jag var så väldigt ensam då jag senast var med. Och det var så konservativt! Jag kände att jag var något slags hot. Nu hoppas jag att beslutsfattarna är mer öppna för nya idéer, säger Elina Hatakka, en av tre nyvalda gröna ledamöter i Ingå.

De åtta åren som fullmäktigeledamot var en tung tid för Hatakka, som kände sig som en pionjär som banade väg för gröna värderingar på orten.

– Jag kände att jag kunde göra så lite och nå så lite av mina mål. Då jag satt där i fullmäktige och lyssnade på inläggen minns jag att jag tänkte: "Det här är min uppgift. Jag ska slå huvudet i den här betongväggen så det kanske uppstår en liten liten spricka i den".

Tidsandan ökar väljarstödet

Nu är läget annorlunda. Elina Hatakka är förvissad om att lasset inte kommer att bli lika tungt att dra eftersom det nu är tre gröna ledamöter som delar på bördan. Förutom Hatakka fick också Elina Ahde en plats i fullmäktige, och den nuvarande gröna ledamoten Maria Isoaho återvaldes.

– Blotta tanken på att vi får välja en gruppordförande är fantastisk. Också i föreningen har det kommit nya människor med och stämningen är bra.

Att De gröna i Ingå, liksom partiet överlag, gjorde ett så bra val tror Hatakka att beror på tidsandan.

– Vi lever i märkliga tider. Sådana hot som det har varnats för i tjugo år börjar nu ske – vi håller på att förlora många arter, polarisen smälter snabbare än någonsin och i Sibirien har det börjat sippra metan ur marken. Folk är bekymrade, därför tror jag att De gröna går framåt.

Ångesten för läget i världen var också en bidragande orsak till att hon själv valde att ställa upp i valet igen efter en paus på åtta år. Förutom miljön bekymrar hon sig för att resurserna delas allt ojämlikare i världen, vilket i sin tur föder populistiska grupperingar och tankegångar i Europa. Lägger man till presidentvalet i USA var måttet rågat för Hatakka.

– Det är stora saker som oroar mig. Det är inte saker man kan påverka i lokalpolitiken men jag tänkte att jag måste försöka göra det jag kan för att det ska bli bättre i stället för att sitta hemma och fundera.

Tror på Kolneutrala kommuner

Men även lokalt går det att göra viktiga saker. Rent vatten, planeringsfrågor och kollektivtrafik är områden där lokala gärningar kan främja gröna värderingar.

– Vi släpper fortfarande hemskt mycket fosfater och nitrater i våra vattendrag. Rent vatten är väldigt viktigt. Planeringsfrågorna är också viktiga, man borde utveckla byarna och inte bygga överallt. Det är bara dumt att man kan bygga mitt i en skog tjugo kilometer från centrum. Det blir kostnader för skattebetalarna i form av skolskjutsar och annat.

Hatakka lyfter också fram projektet Kolneutrala kommuner (Hinku), som Ingå är delaktig i.

– Vi har gått med i Hinku men jag tror inte att vi har gjort så mycket för att främja det. Jag tror på samarbete med de andra kolneutrala kommunerna.

Dominans inte bra

Vad gäller De grönas valresultat anser Hatakka att det ger partiet nya möjligheter att påverka.

– En plats i kommunstyrelsen hör till oss, det tror jag är självklart. Och eftersom planeringsfrågorna är viktiga för oss vill vi ha platser i de berörda nämnderna. Och i bildningsnämnden.

Hon hoppas också att politiken i Ingå är justare nu än då hon senast var aktiv.

– Det gick inte att lita på de överenskommelser vi gjorde. Men nu har jag förstått att det är helt annorlunda och jag hoppas att det är öppnare än senast.

– Jag ogillar smutsig politik. Det är väldigt viktigt att folk litar på politikerna. Därför måste vi stå bakom våra ord.

En avsevärd skillnad jämfört med senast Hatakka satt med i fullmäktige är att kvinnorna nu är i majoritet.

– Det är alldeles historiskt och det är jag väldigt glad över!

Överlag anser Hatakka att diversitet är ett nyckelord när det gäller lokalpolitik – det ska finnas av alla sorters människor i de beslutsfattande organen. Även politiskt skulle det enligt Hatakka vara bra med mera mångsidighet än det nu är.

– Jag läste en artikel för många år sedan där en professor som forskat i saken konstaterade att det inte är bra för en kommun att ett parti har majoritet. Sådana kommuner utvecklas inte. Det borde väljarna tänka på.

Grön framgång

De gröna ökade sina mandat i alla västnyländska kommuner utom Raseborg.

Kyrkslätt: plus 4 platser (21, 4 procent, 3 824 röster)

Sjundeå: plus 2 platser (16,7 procent, 467 röster)

Ingå: plus 2 platser (10,6 procent, 319 röster)

Raseborg: minus (9,5 procent, 1 326 röster)

Hangö: plus 1 plats (3,2 procent, 141 röster)

Lojo: plus 2 platser (14,3 procent, 3 018 röster)

12,4 procent var väljarstödet för De gröna i hela landet.

Mer läsning