Information framför tvång

Bild: Mostphotos

Raseborg har en för låg vaccinationsgrad för mässling. Larsmofallet leder förhoppningsvis till förändring.

För ett par veckor sedan uppdagades ett fall av mässling i Larsmo, Österbotten. Larsmo är den kommun som har den lägsta vaccinationsgraden, bara 75,5 procent av de barn som föddes år 2015 har fått MPR-vaccinet.

Vaccinet skyddar mot mässling, påssjuka och röda hund. MPR hör till det nationella vaccinationsprogrammet sedan början av 1980-talet. Den består av två doser. Den första ges vid 12-18 månaders ålder, den andra vid sex års ålder.

Vaccin som hör till det nationella vaccinationsprogrammet är testade och har använts länge. Institutet för hälsa och välfärd, THL, är den övervakande myndigheten.

Massvaccinering mot mässling har sedan 2000 räddat 21 miljoner liv i världen visar en rapport som världshälsoorganisationen WHO och den amerikanska folkhälsomyndigheten CDC gjort. I fjol skedde ett trendbrott då antalet mässlingfall ökade i världen. Det kan bland annat bero på att man i konflikthärdar inte når ut till befolkningen för att vaccinera. I Europa och Nord- och Sydamerika är det skepsis mot vaccin som gör att vaccinationsgraden minskar.

I dag då finländarna reser, också till mer avlägsna områden, finns det risk för att ovaccinerade finländare smittas utomlands. Mässling smittar mycket lätt och man bär på smittan redan före man har symtom.

Många av dagens vuxna har själva haft mässling och överlevt. Men för personer med nedsatt immunförsvar eller bebisar som ännu inte är vaccinerade kan den vara förödande. Mässlingen är lömsk för också friska personer kan drabbas av allvarliga följdsjukdomar som lunginflammation och hjärninflammation.

MPR-vaccineringen kostar 1 miljon per år i Finland men enligt medicine kandidat Kristina Makkonen i en insändare i HS 2.12 skulle vårdkostnaderna för sjukdomarna uppgå till 36-40 miljoner per år.

Massvaccineringen bygger på tanken att skapa flockskydd. För att uppnå det behövs en vaccinationsgrad på 95 procent. På nationell nivå var den just under flockskydd enligt THL:s senaste statistik som gäller barn födda år 2015. Larsmo är extremfallet men också i andra österbottniska kommuner är vaccinationsgraden under 90 procent. Alla västnyländska kommuner har inte heller en tillräckligt hög vaccinationsgrad. Till exempel i Raseborg är den 90,7 procent. För två år sedan uppdagades ett mässlingsfall i Raseborg.

Då mässlingsfall uppdagas sätts en stor organisation i gång. I Larsmo med omnejd försattes knappt tio personer i karantän, daghem ställde in julfester, massvaccineringar ordnas.

Larsmofallet ledde också till en omfattande debatt om tvångsvaccinering. Flera politiker ansåg att man borde införa vaccineringstvång medan andra sade nej till tvång. Hälsovårdsexperter anser ändå inte att tvång är någon lösning.

Det är lätt att hålla med om att tvång kan ses som en enkel lösning men det löser inte problemen. Det kan snarare förvärra situationen.

Det som behövs är sakliga argument och konstruktiv diskussion om nyttan med vaccinationer. Upplysning är den bästa vägen att gå. Men för det behövs pengar. SFP hade i fjol en budgetmotion i ärendet som inte bifölls. Nu upprepar partiordförande Anna-Maja Henriksson behovet av pengar för vaccinationsupplysning.

Att komma ihåg vid vaccinationer som de flesta småbarnsföräldrar ändå beslutar sig för är att man inte gör det bara för sina egna barn utan för samhället. Oskyldiga ska inte behöva lida för att ett fåtal inte följer rekommendationerna.

Marina Holmberg Chefredaktör Västra Nyland