"Infödder och enviser"

Svarar alltid. Att hjälpa människor i stor eller liten nöd är något av en röd tråd i Uffe Östermans liv – både privat och professionellt. Bild: Kristoffer Nöjd

Så beskriver sig transportföretagaren Ulf "Uffe" Österman i Karis. Han fyller 60 år i dag.

– För mig är Karis världens centrum. Ingenting får mig härifrån.

Det var just därför Uffe Österman passade på att utbilda sig till maskintekniker när Tekniska skolan flyttade från Helsingfors till Ekenäs.

– Då kunde jag studera och arbeta vid sidan om. Det är inget fel på att gå i skolan. Man har alltid någon nytta av det.

Bilar och brandkår

Det har aldrig egentligen varit aktuellt för honom att flytta från Karis. Östermans Alltrans hade grundats 1978 när Uffe Österman hade militärtjänstgöringen undanstökad. Men hans far hade redan haft egna lastbilar innan dess.

– Det har varit naturligt för mig att vara företagare. Det har bara fortsatt utav farten.

Att stå i fabrik eller sitta på kontor skulle aldrig falla Österman in. Men om inte karriärstigen hade varit så pass utstakad kanske ett jobb inom brandväsendet eller polisen skulle ha intresserat.

Österman har varit involverad i Karis frivilliga brandkår sedan liten och med tiden har det blivit något av en familjeangelägenhet.

– Både sonen, barnbarnen och dotterns man är med i verksamheten.

Samvaron är en fördel med denna hobby. Österman gillar också att inte veta vad som väntar runt hörnet.

– Det är spännande att vara tvungen att hitta på någon lösning när olyckan är framme.

Karis FBK firar 110-årsjubileum i år och har jubileet till ära rustat upp det ståtliga brandkårshuset i centrum av staden ordentligt. Tack vare att en hiss installerades blev också kök och toaletter åtgärdade. Det är i stort sett bara klubbrummet som är ofullbordat.

– Utryckningar gör vi gärna. Men jag hoppas vi får vila från byggnadsarbetet en tid. Fast talkoandan är bra tar den slut i något skede.

Österman är tacksam för de donationer som gjort renoveringen möjlig och lyfter speciellt fram Sparbanksstiftelsen.

– Brankis är en fin plats men ganska betungande att hålla i gång. Vi lever inte på att hyra ut salen. Staden skulle gärna få hjälpa till. Det är ändå den största festplatsen på orten.

Dåliga villkor

Östermans Alltrans har tidigare haft över 20 bilar, nu har man bara ett tiotal kvar. Verksamheten kring trailrar, containrar och styckegods, som allt började med, har trappats ned efter hand. Kombinationen av bil, chaufför, försäkringar och bränsle är en verklig utmaning för åkerierna i Finland i dagens läge.

– Vi kan inte konkurrera med de stora firmorna som anlitar utländska chaufförer som tjänar mellan 500 och 1 000 euro i månaden. Samtidigt försvinner skattepengar till andra länder. Hur länge ska det gå? Alla borde arbeta på samma villkor.

Österman låter lite som om han skulle ha någonting att ge inom politiken också. Men där tar man fel.

– Jag har bestämt mig för länge sedan att aldrig gå med i politiken. Jag skulle aldrig kunna rösta mot min vilja.

Österman tycker att han har haft nog att göra ändå.

– När man har jour 24 timmar i dygnet är det helt tillräckligt.

Att ha telefonen i bröstfickan hela tiden har blivit en livsstil.

– Man kan inte planera någonting. När telefonen ringer så förändras allt med en gång.

Lyfter och drar

För att skilja sig ur mängden har Östermans Alltrans specialiserat sig och satsat på bärgnings- och kranbilar – helt enkelt för att klara sig. Den första riktiga bärgningsbilen skaffade företaget redan 1984 i Danmark.

Men specialbilar är dyra anskaffningar. Att avveckla verksamheten eller genomföra generationsskifte är därför inte det enklaste – speciellt då det inte längre finns några transporttillstånd att sälja, sedan regleringen i branschen luckrats upp.

– Så det kan dröja några år innan jag kan gå i pension. Men jag fortsätter gärna så länge jag vaknar fisk och kry varje morgon. Det är lite som ett kall. Men det var roligare att jobba förr när pengarna inte styrde allt. Jag skulle ha varit intresserad av att köra mera utomlands. Då fanns det inte omfartsvägar som nu. Man körde genom samhällen och kunde se sig omkring. Det var inga bullerskydd i vägen.

Hemort: Karis

Familj: Fru, två barn, fyra barnbarn och tre hundar

Intressen: Äger några gamla lastbilar, brandbilar och mopeder som han hoppas få tid att renovera

Mer läsning