Ignorera inte de mänskliga rättigheterna

Ibland känner jag mig behandlad som en andra klassens medborgare av FPA enbart för att jag har finlandssvenskt teckenspråk som modersmål.

Just nu håller Folkpensionsanstalten (FPA) på med en konkurrensutsättning av tolktjänster, vilket hotar teckenspråkiga personers rättigheter samt yrkesverksamma teckenspråkstolkars framtid. Konkurrensutsättningen kommer leda till en lägre servicenivå när bland annat tolkförmedlingens öppethållningstider begränsas, tolkarnas flexibilitet blir lägre när arbetstiden blir begränsad (det blir problematiskt ifall till exempel ett läkarbesök oväntat drar ut på tiden) och att antalet teckenspråkstolkar minskar, vilket leder till att arbetsmöjligheterna för yrkesverksamma teckenspråkstolkar begränsas. Det råder dessutom brist på tolkar som behärskar finlandssvenskt teckenspråk och konkurrensutsättningen kommer inte heller göra situationen bättre.

Att tolktjänsterna begränsas och servicenivån sjunker är inget annat än diskriminering. Det strider mot Finlands grundlag, paragraf 17: "Rättigheterna för dem som använder teckenspråk samt dem som på grund av handikapp behöver tolknings- och översättningshjälp skall tryggas genom lag". Dessutom strider det mot FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, som Finland ratificerade 2016, och teckenspråkslagen. Därför måste konkurrensutsättningen avbrytas.

Att mina rättigheter som teckenspråkig kringgås, och att mina möjligheter begränsas, gör mig förbannad! Ifall konkurrensutsättningen inte avbryts kommer det att påverka såväl mina studie- och arbetsmöjligheter som mitt vardagsliv. Jag studerar på universitetet och ifall jag blir utan tolk kommer mina studier att dra ut på tiden väldigt mycket. En examen jag kan slutföra på cirka fem år kan ta tio år att slutföra. Hur effektivt är det för Finlands ekonomi med en lång studietid, att jag är närmare 30 år gammal när jag kommer ut i arbetslivet? Det kommer också göra det svårare för mig att förverkliga mina framtidsplaner. Jag behöver tolk för att kunna genomföra mina studier för att sedan kunna förverkliga mina framtidsdrömmar.

Ibland känner jag mig behandlad som en andra klassens medborgare av FPA enbart för att jag har finlandssvenskt teckenspråk som modersmål. Konkurrensutsättningen förstärker den här känslan. Jag betalar skatt som alla andra medborgare och har därmed rätt till en rättvis behandling samt att få service på mitt modersmål.

Det här angår inte enbart döva och deras anhöriga, utan också personer med talhandikapp som behöver tolk samt personer som är i behov av skrivtolkning. Det här angår hela det finländska samhället. Vi kan inte ha ett samhälle som ignorerar mänskliga rättigheter!

Det är år 2017 och jag vill bli lika behandlad som alla andra 20-åringar!

Elin Westerlund Helsingfors

Mer läsning