Hur ser det ut hos dig i snöyran - skicka oss dina bilder!

Ett rejält snöfallsområde övertog stora delar av Västnyland under natten. Bild: Lina Enlund

Den plötsliga vintern har många följder och skidor och pulkor åker fram i snabb takt. Men hur ser vinterdagen ut hos dig? Är det snökaos eller snöglädje? Knäpp en snöig bild och skicka den till oss på vnred@vastranyland.fi! Här får du läsa vad det plötsliga snöfallet beror på.

I slutet av december kollapsade polarvirveln. Det här är inte ovanligt, men eftersom det sker på upp till 30 kilometers höjd i stratosfären är det inte alltid något vi lägger märke till det nere på jordytan. Den här gången kan vi ändå notera en förändring i vädret till följd av en rubbning av polarvirveln.

– Polarvirveln uppstår varje vinter på grund av den minskade mängden solstrålar norr om polcirkeln som gör att temperaturen sjunker mer än på andra ställen. Luften är tätare ju kallare det är, och ju tätare luften är desto snabbare minskar lufttrycket, säger universitetslektor och forskare Jouni Räisänen vid Helsingfors universitet.

Den kalla luften leder alltså till ett djupt lågtryck högt uppe i stratosfären som i sin tur orsakar en stark västlig virvel, som kallas polarvirveln. Det här sker på Finlands breddgrader, polarvirveln befinner sig alltså ovanför oss.

– Det krävs en invecklad process för att den här virveln ska rubbas.

I slutet av december skedde en sådan invecklad process och polarvirveln kollapsade. Något skedde i troposfären som påverkade förhållandena högre upp i stratosfären.

En stark nedåtgående rörelse kan orsaka en drastisk temperaturökning på tiotals grader i stratosfären. När sådana snabba temperaturförändringar uppstår, avstannar den västliga virveln. I en del fall kan fenomenet leda till att virveln vänder och östliga vindar tar över.

– Förändringen i vindmönstret brukar komma ner från stratosfären till troposfären. Här nere på jordytan betyder den västliga virveln att vi har västliga vindar och milt väder. När den vänder kommer det in kalla vindar från Sibirien till oss i västra Europa, säger Räisänen.

Global uppvärmning en orsak

Den senaste gången polarvirveln kollapsade var i januari 2019 då resultatet var ett par veckor kallt vinterväder. Innan det kände vi senast av en kollaps i mitten av februari 2018. Vintern 2020 var mild och polarvirveln hölls intakt.

– Det finns en korrelation mellan det som händer högre upp i atmosfären och det vi upplever här nere. Om polarvirveln avmattas så är det svalare än i snitt under den följande månaden.

Det är inte frågan om ett nytt fenomen, polarvirveln och hur den beter sig har forskarna känt till länge. Men det är bara de 20 senaste åren som man har börjat undersöka hur det påverkar vårt väder.

Enligt en del forskning kan rubbningar i polarvirveln bli vanligare i framtiden. När den arktiska isen smälter till följd av den globala uppvärmningen höjs temperaturerna i de nordligaste delarna av jordklotet. Det gör att temperaturskillnaderna i den nord-sydliga riktningen inte är lika stora och det kan leda till svagare västliga luftströmmar.

– Men det är inte ett entydigt resultat.

Räisänen säger att det finns många olika faktorer som påverkar polarvirvlarna, men att klimatförändringen kan vara en av dem. Det som forskningen däremot har kommit fram till är att vinterns temperaturskillnader håller på att minska, inte öka.

– Även om det kommer kalla vindar från Sibirien också i framtiden kommer de att vara lite varmare, eftersom Sibirien och polerna värms upp snabbare än till exempel området kring norra Atlanten.

Det pratas ofta om att klimatförändringen för med sig extrema väderfenomen, men när det gäller extrem kyla håller den på att minska.

– Det har förstås en hälsonytta för oss, hård kyla är påfrestande för människan. Däremot påverkas naturen exempelvis genom att olika skadliga insekter kan förflytta sig norrut eftersom temperaturen inte längre är ett hinder, säger Räisänen.

Mer läsning