Hundra år av körsång i hårda pärmar

Bild:

Västra Nylands sång- och musikförbund ger ut en historik lagom till sin andra 100-årskonsert på lördag.

Bok: Så vilja vi sjunga vid blommande lind. Västra Nylands sång- och musikförbund 100 år. Författare: Bo Wessman. Layout: Mikael Rehn/Leo Graphics. 160 sidor.

Bo Wessman har skrivit en omfattande historik på jubilerande Västra Nylands sång- och musikförbunds hundraåriga historia. Fakta om förbundets utveckling, viktiga händelser och aktiva personer varvas med tidningsurklipp, tal och anekdoter om och av körsångare. Här finns information om sångfester och repertoarer, medlemsantal och ekonomiska utmaningar.

Boken är en informativ skattkista för alla som intresserar sig för kulturverksamhet i allmänhet och musik i synnerhet. Speciellt beskrivningen av förbundets första decennier är fascinerande, eftersom körsången på den tiden hade en helt annan betydelse för samhället och för individen än i dag. Körsång har erkänt varit ett viktigt inslag även i de stora sammanhangen som nationalkänsla, självständighet och finlandssvensk identitet, vilket även målas upp i boken.

Trots att början av VNSMF:s verksamhetsperiod inföll under en tid som var gynnsam för körsång frapperas man som sjungande läsare av att en del av utmaningarna för körsången förblir desamma som de alltid har varit: att få med nya aktiva körsångare, speciellt bland de yngre. Redan år 1925 skrev lärarinnan Ida Petrell som ledde en kör i Öby: "Alten har alltid varit skral och nu har jag mistat den ena alldeles. Hon har på grund av giftermål bortflyttat från orten. Den andra har ej varit på en endaste övning sedan jul; hon har lång sjöväg och väntar på isföre".

Även om menföre inte hör till hindren för att delta i körövningar i dag så känns utmaningen säkert igen bland många körledare. Den allmänna trenden inom körverksamhet beskrevs år 1934 av signaturen Ulla-Brita i Degerö vänners handskrivna tidning: "Vi ha dock trots allt lyckats bibehålla vår kör, ehuru det en tid såg ganska mörkt ut. Visserligen är ej vår kör så stor, men vi ska hoppas, att intresset för sången skall växa bland våra ungdomar under årens lopp". Än i dag kämpar förbundet med samma utmaningar och fortfarande dryftas liknande frågor om repertoar som tidigare.

Även frågan om hur mycket kultur får kosta har varit aktuell under hela decenniet och fortsätter att vara ett diskussionsämne än i dag.

Igenkänningsfaktor för körsångare

Boken innehåller också flera anekdoter som får en körsångare att igenkännande dra på smilbanden – som beskrivningarna av sångfesterna, som fortfarande är roliga tilldragelser för körerna även om betydelsen av dem har ändrat form.

Här finns också många skojiga detaljer för den sång- och musikintresserade, som till exempel informationen att en österrikisk violinbyggare bodde i Ekenäs på 1950-talet och uppträdde på en lånad Stradivarius på en konsert, eller att Sigurd Snåre samlat 700 barn till en konsert på Ramsholmen år 1953. Till de trevliga och informativa elementen hör också tidningsurklippen och bilderna på konsertprogram och dylikt som författaren förtjänstfullt rotat fram ur arkiv och privata samlingar i trakten.

Dessa lättare anekdoter hade gärna fått vara ännu fler för att uppväga det tyngre materialet. Ställvis gör uppräkningar av namn, årtal och fakta texten tungläst. Också ålderdomliga uttryck och styva konstruktioner, som visserligen kan tänkas passa in i en hundraårings historia, gör att texten tidvis känns svårtillgänglig. Detsamma gäller valet av typsnitt för de historiska citaten – speciellt de längre textsjoken blir svåra att läsa då det valda typsnittet är så snirkligt.

Som helhet är historiken en värdefull sammanfattning av en viktig del av kulturlivet i bygden under hundra år och ett måste för varje vän av körsång.

Västnyländsk jubileumskavalkad

Förbundet firade sina hundra år i våras med en konsert med nyskriven musik som framfördes av en jubileumskör. På lördag är det dags för jubileumskonsert nummer två: en konsert där åtta aktiva körer från Hangö, Raseborg och Ingå uppträder med en egen avdelning. Konserten äger rum i Karis svenska högstadieskola.

Eftersom körerna är olika sinsemellan kan publiken se fram emot ett omväxlande program som också omfattar ett uruppförande. Musiken pendlar från Beethoven till James Brown, från Alexis Kivi till Tom Gardberg, från Bellman till de lokala tonsättarna Niels Burgmann och Teddy Granroth. Uruppförandet är Teddy Granroths verk I den blå timmen, som framförs av damkören Girls'n Qvinns under ledning av Monica Henriksson.

Konserten inleds av Västnyländska kammarkören, därefter uppträder manskörerna från Hangö och Ekenäs, Decibella (Hangö damkör) och Degerby bortblandade kör. Manskören Raseborg, Girls'n Qvinns och Cajorna avrundar programmet. Till sist stämmer de åtta körerna upp med en gemensam sång.