Hon är första logopedidoktorn från Åbo Akademi

Framåt. Från att knappt ha vetat vad logopedi är, står Sofia Holmqvist-Jämsén nu som doktor i logopedi. Bild: Sofia Westerholm

Ekenäsbördiga Sofia Holmqvist-Jämsén är först i landet med att ha avlagt doktorsexamen inom logopedi från Åbo Akademis magisterprogram.

Den svenskspråkiga logopediutbildningen vid Åbo Akademi startade år 2005. Då inledde samtidigt Sofia Holmqvist-Jämsén sina studier inom ämnet.

Hon hade precis tagit studenten vid Ekenäs gymnasium och framtiden kändes osäker.

– Jag visste inte vad jag ville och knappt heller vad logopedi var men provade en sökmotor på internet och fick fram att ämnet kunde passa mig.

Samtidigt fick hennes mamma nys om att Åbo Akademi inför den hösten skulle starta en svenskspråkig utbildning inom logopedi.

– Så fort jag kom från inträdesprovets intervju kändes det rätt. Kombinationen av biologi, psykologi och medicin var som gjord för mig, säger Holmqvist-Jämsén.

Nu är Holmqvist-Jämsén landets första doktor i logopedi från Åbo Akademis utbildning samt den 47:e doktorn i logopedi allmänt i Finland.

Skral kännedom här

Logopedi är ett relativt ungt ämne inom universiteten i Finland. På kandidatnivå har det varit möjligt att studera ämnet på finska sedan 1970-talet men magisterexamen blev möjligt först under 1990-talet. Holmqvist-Jämsén säger att den allmänna kännedomen om logopedi i Finland därmed är rätt skral.

– Då man säger logopedi vet folk sällan mer om det än att det har att göra med talterapi.

Holmqvist-Jämsén säger att talterapi ändå bara är en bråkdel av allt logopedi innefattar. Utöver talterapi handlar logopedi även mycket om rösten, om motoriken kring hela svalget samt om hur stor roll hjärnan har då man producerar tal.

– Logopedin berör alla åldersspann. Det kan handla om allt från att ett litet barn har svårt att uttala r-ljudet till att en äldre person inte kan producera tal efter en stroke, förklarar Holmqvist-Jämsén.

Hon ser också att den rehabiliterande logopedin ständigt får en starkare roll.

– Vi lever längre och förstår samtidigt också bättre att man nog kan lära sig prata även om man har vissa begränsningar.

Rösten intresserade mest

Holmqvist-Jämsén insåg snabbt då hon inlett sina studier, att ämnet var så brett att man inte kunde fördjupa sig i allt.

För hennes del var det rösten och röstens roll i det vardagliga livet som intresserade mest.

I sin doktorsavhandling valde hon att undersöka sambandet mellan stress och röstproblem, dels på allmän populationsnivå, dels med fokus specifikt på lärare.

– Jag ville reda ut om stress kan försämra rösten. Det visade sig att stress är stor bland många riskfaktorer för röstproblem.

Holmqvist-Jämsén valde att specificera sin avhandling på lärare.

– Som lärare använder man rösten mycket och klassrummen är sällan planerade för att gynna rösten, förklarar hon.

Vill skapa jämlikhet

I framtiden hoppas Holmqvist-Jämsén med sin kunskap kunna bidra till ett jämlikare samhälle.

– Logopedi handlar mycket om jämlikhet, att skapa en omgivning där även folk med röstproblem och begränsningar har möjlighet att göra sig hörda.

Hon fungerar i dag som universitetslärare i logopedi vid Åbo Akademi och trivs bra med det.

– Det är viktigt att logopedin som är ett rätt ungt ämne får ordentligt fotfäste här. Genom att utveckla forskningen kan man bevisa för beslutsfattare att den är värd att satsa på.

Holmqvist-Jämsén nämner att samhället till exempel kunde reservera mer pengar för att utveckla allmänna offentliga platser.

– Sjukhus är till exempel ställen där logopedin borde utvecklas. I stället för bara en skylt med text kunde en berättande bild tilläggas och underlätta för dem som inte förstår språket nedskrivet.

En annan rätt enkel åtgärd som skulle skapa mer jämlikhet vore att dämpa miljön på offentliga ställen så att även de med röstproblem hörs.

– Små lösningar kan inverka så otroligt inkluderande och förbättra livskvaliteten för någon så mycket, säger hon.

Holmqvist-Jämsén tror inte att bristen på dessa satsningar är ett medvetet val utan mer en omedvetenhet. Hon blev själv i samband med sina studier överraskad av hur stor roll en fungerande röst har i det vardagliga livet.

Holmqvist-Jämsén tror att folk sällan tänker på hur viktigt det är att andra hör en och på hur många det är som inte blir hörda.

– Man är omedveten om hur viktig rösten är så länge den fungerar som den ska men då den inte gör det, förstår man det genast.

Mer läsning