Hjälpmedel gör vardagen lättare

Att köpa en ny rollator kan kosta flera hundra euro. Men man måste inte köpa en utan kan utan avgift få låna en via hjälpmedelscentralen. Kristian Fabricius är en av otaliga västnylänningar vars vardag underlättas tack vare centralen.

Det var i juni 2015 som Kristian Fab­ricius i Ekenäs föll ihop i hemmet. Hustrun Gunilla var lyckligtvis hemma och hon ringde 112.

Det blev ilfärd till sjukhuset var det konstaterades att Kristian Fabricius drabbats av en högersidig hjärninfarkt.

– Infarkten gjorde att vänster sida av kroppen nu delvis är förlamad, säger Kristian Fabricius.

Sedan dess har han gått på olika former av rehabilitering, bland annat fysioterapi och på gym. Också biblioteket och frisören besöks liksom herrklubben på Seniora som leds av Marika Törnqvist.

Säkrare skoter önskas

Kristian Fabricius är med andra ord i gång väldigt mycket och ofta helt självständigt. Men för att klara vardagen behöver han hjälpmedel.

– Jag har haft en elskoter i två år som jag köpte själv som begagnad, men har anhållit om att få en ny via hjälpmedelscentralen.

Den elskoter han har nu är nämligen inte helt säker för honom i och med att han sitter väldigt lågt i den och varken syns eller ser så bra från den.

– En del bilister är hänsynslösa, säger Gunilla Fabricius.

– Jag brukar säga att det säkraste stället att bli påkörd av en bil är på ett övergångsställe, säger Kristian Fabricius.

Svårt ta sig fram

Många trottoarkanter runtom i Ekenäs är också rena mardrömmen för Kristian Fabricius och hans elskoter, främst för att den här modellen har rätt små hjul, men också för att trottoarerna inte är särskilt väl anpassade för personer med funktionsnedsättningar.

– Bibliotekets dörrar här i Ekenäs är också märkligt utfunderade. In kommer man hur bra som helst – men ut … då måste man ta sig ner från skotern och trycka på en knapp vid dörren. Vaktmästaren brukar komma till undsättning om han ser att jag är på väg ut.

Efter att man väl fått upp en dörr gäller det att vara ganska snabb också, och parera.

– Min elskoter har fått sig flera smällar av dörrar som gått igen för snabbt.

Olika slags hjälpmedel

Men olägenheterna till trots innebär elskotern förstås en stor dos frihet för honom. Liksom rollatorn som han fått låna via hjälpmedelscentralen.

– Jag har också fått käppar som jag stödjer mig på då jag går. Det är lätta käppar i aluminium som går att ställa in så de får rätt längd, beskriver han nöjt.

– Krycka vill jag inte ha, de går inte att ställa ifrån sig och luta mot något, de är konstruerade så att de vänder sig och faller till golvet.

Paret Fabricius har också fått handtag, eller kortare ledstänger, installerade på flera strategiska ställen i sin villa. Bland annat i farstun och på toaletten finns de här hjälpmedlen.

Också hustrun Gunilla har fått hjälp via hjälpmedelscentralen.

– Jag har reumatism och har fått handledsstöd som är bra för handleden då jag jobbar i trädgården.

Hjälpmedelsverksamheten betjänar dels primärvården i Raseborg, Hangö och Ingå, dels den specialiserade sjukvården på hela Västra Nylands sjukvårdsområde. Organisatoriskt är centralen en del av fysioterapiavdelningen vid Västra Nylands sjukvårdsområde.

Kerstin Frondén är avdelningschef för fysioterapi, ergoterapi och hjälpmedel och därmed centralens verksamhetschef och har varit med ända sedan starten 2010, egentligen längre än så:

– Jag fick i uppdrag att leda ett samarbetsprojekt som skulle resultera i hjälpmedelscentralen. Innan dess hade fysioterapeuter i regionen länge diskuterat att det skulle vara smidigt att ha alla hjälpmedel för traktens invånare på ett ställe, men nu hade vi också fått med tjänstemän och politiker.

Man ville att samarbetet skulle vara gränsöverskridande och gemensamt för den specialiserade sjukvården och primärvården, och så är det i dag. Den samordnade hjälpmedelsverksamheten sker inom ramen för rehabiliteringsverksamheten.

Modellen har varit så pass lyckad – och unik – att centralens huvudenhet i Ekenäs får ta emot studiebesök från andra sjukvårdsområden.

– Motsvarande hjälpmedelscentraler planeras för tillfället i Lojo, Hyvinge och Borgå.

Lika för alla är målet

Hur det ser ut i framtiden då social- och hälsovårdsreformen genomförs vet ingen med säkerhet. Men Kerstin Frondén är med i en planeringsgrupp som jobbar med frågan och säger att meningen är att verksamheten ska vara så rättvis som möjligt.

– Alla medborgare borde ha samma rättighet till hjälpmedel. Nationella principer är under arbete och redan nu har alla inom Helsingfors och Nylands sjukvårdsområde, HNS, gemensamma utlåningskriterier. Samma kriterier gäller också i Kymmenedalen och i södra Karelen.

Kerstin Frondén hoppas att gemensamma kriterier och rättvisa också skulle gälla för rehabilitering. Som det är nu varierar det en hel del beroende på hemort.

Avgiftsfritt för patienten

Ingen avgift uppbärs av patienten för lånet av hjälpmedel. Kostnaden faller på hemkommunen.

Sätten hur man kommer in i hjälpmedelscentralens rullor är litet olika.

– För individuellt utformade hjälpmedel såsom proteser, peruker, individuella skoinlägg, ortopediska skoinlägg och medicinska kompressionsstrumpor utfärdar vi betalningsförbindelse. Är man på sjukhuset erhåller man sina hjälpmedel i samband med detta.

Man kan också besöka hjälpmedelscentralens öppna mottagning:

– Om man märker att man skulle behöva hjälp, kanske en rollator, för att röra sig bättre är man välkommen hit, säger Kerstin Frondén.

Mottagningen är öppen vardagar klockan 12–14, telefontid vardagar klockan 9.30–11.30. Tidsbeställda besök enligt överenskommelse.

Hjälpmedelscentralen

Centralens huvudlager finns i byggnad J på Ekåsens område i Ekenäs. Här sker också rengöring, service och reparation av hjälpmedel.

Centralen har sju sidolager. De finns vid Raseborgs sjukhus, Raseborgs bäddavdelning i Ekenäs, vid enheter i Karis och Pojo, i Hangö hälsocentral och i Astrea, samt i Ingå hälsocentral.

Hjälpmedelscentralen överlåter hjälpmedel bland annat för rörelsefunktionen, förflyttningar, hushållet, bostaden och den personliga hygienen. 

Elmopeder överlåts via HNS hjälpmedelscentral i Helsingfors. Det är också här som hjälpmedelsupphandling sker för hela HNS-området.

Till hjälpmedelsfunktionerna hör också konstaterande av hjälpmedelsbehov, utvärdering av behovet, samt urval, anskaffning, utlåning och ibruktagande. Uppföljning, underhållsservice och reparation sköts också av centralen.