Historisk styckning i Fiskars

Drönare Flygningen i Fiskars är en premiär. För första gången använder Lantmäteriverket en drönare som hjälp vid en styckningsförrättning.

Jungfrufärden sker med en viss fördröjning. På grund av växlingarna i förvaringstemperaturen måste den kameraförsedda drönaren kalibreras om innan den kan lyfta från idrottsplanen i Fiskars. Startplatsen är vald för att forskningschefen Anttoni Jaakkola från Geodatacentralen vid Lantmäteriverket ständigt ska kunna ha drönaren under uppsikt då den på 110 meters höjd flyger över bruket.

Förrättningen gäller områdena Fiskars Linjerna och Kattkärr där gatorna övergått i stadens ägo och därför ska mätas ut. Området är cirka 60 hektar stort och råstenarna många. Den förprogrammerade drönaren tar en bild med två sekunders intervaller eller var tjugonde meter. Från flygbilderna kan man senare utgående från råstenarna beräkna de exakta koordinaterna och framställa kartan som visar områdets äganderätt.

Sparar?

Lantmäteriverket utför årligen omkring 14 000 styckningsförrättningar i omväxlande terräng. Om man med hjälp av drönare kan spara arbetstid och den vägen också pengar är något som ska utredas.

– Enligt de preliminära erfarenheterna behövs det ändå mycket människoarbete när man använder drönare, exempelvis vid förberedelserna inför flygningarna, säger Petri Notko som är ansvarig direktör för Lantmäteriverkets basförrättningar.

Drönarna förmodas snarast bli en kompletterande teknik till satellitmätningen, där kartläggare går runt i terrängen med satellitmätningsutrustning. Drönare kunde användas till exempel då de punkter som ska mätas är många, då terrängen är svårframkomlig eller då det är svårt att ta sig till mätningsobjektet, till exempel då det gäller öar.

Att just Raseborg och Fiskars valts ut som Lantmäteriverkets pilotobjekt beror bland annat på att specialisterna är stationerade i Masaby och på att förrättningen i Fiskars är omfattande och kräver mycket mätning.

Öppnar upp för nya produkter

Kameran på drönaren kan också bytas ut mot en laserskanner som används vid terräng- och byggnadsmätningar. Lars Weckman, produktionschef vid Lantmäteriverket, tror att en kombination av olika slags datainsamling är där man kan komma att ha den största fördelen av drönare.

– Det kan hända att våra produkter i framtiden är något annat än vad de är i dag. Det gäller att vara öppen för nya idéer. Plötsligt kan något man inte tänkt på tidigare vara en produkt, säger han.

Vid Geodatacentralen vid Lantmäteriverket har man forskat kring luftfarkosters sensorteknik och användning vid fjärranalys redan sedan 2008. Även på den kommersiella sidan har marknaden som baserar sig på drönare, eller obemannade luftfarkoster, vuxit snabbt under de senaste åren.

Anttoni Jaakkola tror inte att kostnaderna för anskaffning av utrustningen kommer att utgöra något hinder för användningen av drönare inom lantmäteriverksamheten. Marknadspriset för den drönare med en diameter på cirka en meter som användes vid flyguppvisningen i Fiskars ligger kring 20 000–30 000 euro.