Historia och nutid vävs samman

Vardagligt. Moskén i Gölpeleden vid sjön Clidir var på 1000-talet en georgisk kyrka. Bilden är från 2014 och ger en vardagsglimt.Bild: Ulla Shemeikka

Heliga platser har människan skapat i alla tider, oberoende av religion. Fotografen Ulla Shemeikka visar snarare på likheter än olikheter mellan olika kulturer och religioner.

Utställning: Heliga platser. Foton av Ulla Shemeikka. Plats: Fotocentrum Raseborg, Köpmansgatan 9 i Karis. Tid 7.4-4.5.

Fotografierna i utställningen Heliga platser är tagna under åren 2012–2016. Ulla Shemeikka har på bild fångat kyrkor, kloster och moskéer runtom i Turkiet, där hon då bodde. Numera är hon verksam i Helsingfors.

Byggnader, arkitektoniska detaljer samt föremål, pelare, kapitäl och utsmyckningar vittnar om det förflutna. Men samtiden är minst lika närvarande vilket märks både i besökare och i föremål.

När vi bekantar oss med olika kulturer fäster vi oss ofta vid olikheterna. Shemeikka, som drivs av intresse för hur kulturhistoriska lagringar yttrar sig, fokuserar däremot ofta på det som är gemensamt mellan olika länder, befolkningsgrupper och religioner.

I det yttre märks det i enkla saker som sjalar, plaststolar, klädhängare och radband, men också i den mera svårfångade stämningen på de platser som betraktats som heliga av olika människogrupper.

I bilderna blir olika kulturers särdrag likvärda. Shemeikka har inte valt ut heliga platser av en bestämd religion, till exempel islam, utan olika religioner visas samma intresse.

Närvarande i vardagen

I alla tider har människan skapat platser att stilla sig på, platser för bön och samtal med Gud eller religiösa gestalter, ja till och med andeväsen när det gäller naturmystik. Behovet av sådana platser är med andra ord samma oberoende av religiös inriktning.

Enligt Ulla Shemeikka förefaller religionen i många kulturer och länder, bland annat Turkiet, vara närvarande i människors vardag på ett synligare sätt än hos oss i Norden. Detta märks i högst vardagliga föremål på heliga platser, till exempel plaststolar. Sådana detaljer kan strida mot vår nordiska stilkänsla. Våra kyrkor är oftast noggrant omhuldade och stilrena, men kanske inte lika integrerade i vardagen.

På många bilder märks besökare och turister, men inte som igenkännbara personer. De är fotade på avstånd eller bakifrån, vilket skapar en viss allmängiltighet och anonymitet. Ett exempel är bilden Pilgrimer, den helige Nikolaus sarkofag, där ett huvud i röd sjal ger djup åt bilden samtidigt som färgen blir ett blickfång. Också bilden Heliga karpar från Abrahams fiskdamm, Sanliurfa, hör till mina favoriter i sin vardagliga helighet.

Måleriskt med färg

Den gröna helheten i bilden Moské, Gölpelen Cildir sjö, talar även till mig och är målerisk i likhet med många andra av Shemeikkas foton. Hon har blick för färg och komposition. Så har hon också studerat konst bland annat på Kankaanpääs konstskola, därifrån hon utexaminerades som bildkonstnär 1993.

Senare, år 2001, avlade hon magisterexamen vid Konstindustriella högskolans linje för fotokonst. Hon är född 1969 i Kuopio och har haft ett flertal privata utställningar i bland annat Belgien, Tyskland och Turkiet. Därtill har hon deltagit i grupputställningar i Finland och på andra håll i Europa.

Bilderna är inte särskilt stora men i all sin enkelhet fyller de galleriets tre etage – som ett slags sympatiskt stillsamma iakttagelser.

Marit Lundström