Herrgårds kor är uppkopplade till nätet

Stor investering. Det kanske inte syns här men de hundra korna på Herrgård bor i en toppmodern ladugård. Bild: Lina Enlund

Sedan ett halvår tillbaka har Herrgårds cirka 100 kor varit uppkopplade till nätet. Hos fodertillverkaren Raisio kan man i realtid följa med hur det står till med bröderna Österlunds djur.

Med ett hundratal kor är Herrgård i Sillböle i norra Tenala en mellanstor mjölkgård. För ett drygt år sedan stod bröderna Magnus och Thomas Österlunds toppmoderna och mer eller mindre helautomatiserade ladugård klar.

– Det var bra mjölkpriser när vi började bygga men de sjönk mitt i. Det var sent att stoppa bygget då, så nog är det kämpigt.

Men trenden är tydlig. Det finns bara två vägar att gå: Antingen lägger man ner eller så gör man som på Herrgård och satsar stort.

– De gårdar som vill fortsätta blir allt större. I dag finns 8 000 mjölkgårdar men redan år 2020 räknar man med att bara 4 900 av dem finns kvar. Ändå kommer antalet mjölkkor att i stort sett vara oförändrat, säger docent Ilmo Aronen som är forsknings- och utvecklingsdirektör på Raisio.

Rapport per e-post

I Herrgårds nya ladugård har man satsat på modern teknik. Temperaturen regleras automatiskt med hjälp av gardiner. En automatisk gödselskrapa glider sakta fram mellan korna. Två robotar sköter mjölkningen. Antalet robotgårdar i Finland är cirka 800 men eftersom många gårdar har fler än en robot är antalet robotar över 1 000. Och de kommer att bli ännu fler.

Uppe mellan takstolarna finns ett kontrollrum med dataskärmar där bröderna Österlund kan följa med vad som sker i ladugården in i minsta detalj. Mjölkningsrobotarna samlar dagligen ihop en massa detaljerad information om varje ko. Robotarna ger information om bland annat mastit, fett, protein och laktos, dels för mjölkkvalitetens, dels för kons hälsas skull.

Det gör att mjölkbonden kan reagera på eventuella avvikelser. Men sedan ett halvår tillbaka är det inte bara upp till datorn i kontrollrummet informationen skickas. Nu färdas den vidare över nätet till foderleverantören. På Raisio Agro i Reso finns agronomen Katri Virtanen som sammanställer resultaten för varje gård och skickar en rapport per e-post.

I rapporten kan man se förändringar i mjölkproduktionen och om hur utfodringen har lyckats. Man kan också se hur ändringar i utfodringen påverkar foderkostnaderna och mjölkproduktionen.

– I stället för att se statistik på dagsnivå kan man se trender, hur besättningen har utvecklats under en längre period, säger Aronen.

– Det är bra att se vartåt man är på väg. Om det går uppför eller nerför och var man behöver göra justeringar. Man kan också reagera om man märker att någon ko uppvisar avvikande resultat, säger Thomas Österlund.

Nätet ger möjligheter

Raisio Agro började med det elektroniska produktionsuppföljningssystemet för ett år sedan. Nu är närmare hundra mjölkgårdar uppkopplade till systemet.

– Det genereras en massa nyttig data på mjölkgårdarna. Nu jobbar vi på att kunna samla den på ett ställe.

På Raisio talar man om "IoF" eller "Internet of Farming". Aronen tror att uppkopplade gårdar har mycket att hämta.

– För oss är det viktigt att kunderna är nöjda – att alla de stora investeringar de gjort är lönsamma. Och ju närmare kontakt vi har till kunderna, desto mer sannolikt är det att de vill samarbeta med oss i framtiden också. Det ställs stora krav på en mjölkproducent i dag. Han ska kunna göra foder, odla mark, vara ekonomiskt kunnig. Genom att vara uppkopplad till ett gemensamt system är han inte lika ensam längre. Han får ta del av ett brett kunnande och får mentalt stöd.

Bröderna Österlund håller med.

– Det känns mer som en laginsats i dag. Man har också mer kontakt med foderförsäljarna än förut.

Det finns drygt 8 300 mjölkproducenter i Finland. I genomsnitt har en finländsk mjölkgård knappt 35 kor och sammanlagt producerar de drygt 2 miljarder liter mjölk om året.

Mjölkens pris sjönk (utan efterlikvid) med 6,4 cent eller 15 procent i fjol.

Det sänkte enskilda mjölkproducenters omsättning med tiotusentals euro beroende på gårdens storlek.

På gårdar där olika produktionsuppföljningssystem tillämpades var dock mjölkproduktionens medelresultat 9 438 kilo mjölk per ko, det är över 2 000 kilo mer än på gårdar där man inte tillämpade systemen. På Herrgård är medelproduktionen 10 600 kilo.

På vissa gårdar har man med andra ord, åtminstone delvis, kunnat kompensera producentprisets fall med produktionsuppföljningssystem.

Källor: SLC, Pro Agria

Mer läsning