Hård kritik i riksdagen mot tingsrättsreformen

Tingsrätten i Raseborg hör till de enheter regeringen vill slopa.Bild: Lina Enlund

Regeringen vill slopa tingsrätter, men oppositionen ryter till. SFP ser reformen som en illakoordinerad och svidande förlust för service på svenska. Farhågan är att det blir så gott som omöjligt att få rättsprövning på sitt modersmål.

Ändringen av domstolslagen har väckt skarp kritik i Svenskfinland. Det beror dels på att tingsrätterna i Borgå och Raseborg skulle läggas ned, dels på att sammanträdesplatser på flera svenskspråkiga orter skulle försvinna (se fakta). Planen var att riksdagen skulle rösta om förslaget på onsdag, men kvällen innan kom det besked om att omröstningen skjuts upp en vecka framåt.

Biaudet: Vi har inte råd att skrota välfungerande tingsrätter

Under tisdagens plenum var det bara ett fåtal ledamöter från Sannfinländarna och Samlingspartiet som försvarade reformen, medan representanterna från Vänstern, Svenska Folkpartiet, Kristdemokraterna, Socialdemokraterna och De gröna kritiserade förslaget i skarpa ordalag. Eva Biaudet inleder tingsrättsdebatten med pondus.

– Tyvärr tyckte inte minister Häkkänen att ärendet var tillräckligt betydande för att delta. I lagutskottet har utmaningarna tagits på allvar, men orosmomenten har inte fått särskilt mycket genklang från justitieministeriet, säger Biaudet.

Syftet med reformen är att spara in mellan 7 och 7,5 miljoner euro och effektivera rättsväsendet. Biaudet tror att utgången blir den motsatta: ineffektiva jätteorganisationer och magra besparingar.

– Det är svårt att göra tingsrätterna effektivera genom att ta bort resurserna, alltså kunniga människor. Dessutom flyttar personalen sällan vidare till enheter på andra orter. Det här bortfallet är svårt att mäta i pengar, men jag tycker att besparingarna blir väldigt dyra i det här fallet.

Biaudet övergår till språkfrågan och hävdar att Finlands tvåspråkighet mäts i hur väl behov av offentlig service på det egna modersmålet tillfredsställs.

– Att skrota perfektfungerande tvåspråkiga tingsrätter på områden med mycket svenskspråkiga är oerhört kortsiktigt. Det tyder på okunskap och ansvarslöst gnagande på rättstatens grunder, säger Biaudet.

– Jag anser att regeringen än en gång vänder ryggen mot att säkra en livskraftig tvåspråkighet. Jag hade aldrig kunnat vänta mig ignorans av den här klassen från Samlingspartiet och Centern. Bristen på historia är enligt mig förvirrande och alarmerande, säger Biaudet.

Enligt henne kan regeringens förslag vara början till rättstatens förfall.

– Vi har inte råd att skrota välfungerande tingsrätter, vi har inte råd att avsluta tvåspråkiga kanslier, vi har inte råd att tömma nybyggda eller nyligen renoverade lokaler. Men vi har råd att upprätthålla ett tingsrättsnätverk som i verkligheten kan garantera allas tillgång till rätten, oberoende hemort, också i norr, säger Biaudet.

Blomqvist: minimikravet är att Borgå och Raseborg får bli kvar

Thomas Blomqvist (SFP) är av samma åsikt som Biaudet och tycker inte att regeringens proposition ger garantier för hur man ska kunna trygga en tillräcklig svenskspråkig personal.

– Enligt paragraf 17 i grundlagen tryggas allas rätt att använda finska eller i domstolen. I grundlagens 122 paragraf stadgas också om statsförvaltningens regionala uppdelning, genom vilken man ska se till att den finsk- och svenskspråkiga befolkningen får service på sitt modersmål på samma villkor. Min uppfattning är att regeringens förslag inte fyller grundlagens krav, säger Blomqvist.

Han anser att minimikravet är att kanslierna i Borgå och Raseborg skonas från nedläggning.

– Det största problem med lagförslaget är att de språkliga rättigheterna och likabehandlingen äventyras. Ett annat problem är att avståndet till tingsrätterna kommer att bli så långt att det är problematiskt. Dessutom är besparingarna av reformen mycket anspråkslösa, sammanfattar Blomqvist.

27 tingsrätter ska bli 20

I Finland finns för tillfället 27 tingsrätter, 5 hovrätter och 6 förvaltningsdomstolar.

Genom reformen vill regeringen minska antalet tingsrätter till 20. Tingsrätternas verksamhetsställen minskar enligt förslaget från nuvarande 57 till 36. Utöver tingsrätternas 20 administrativa kanslier kommer det enligt förslaget fortfarande att finnas separata kanslier på fyra och sammanträdesplatser på 12 orter.

Det innebär att en tingsrätt eller ett kansli läggs ned på 12 orter. Tre är administrativa kanslier: Träskända, Borgå och Raseborg. Sammanträdesplatser ska bevaras i Borgå och Raseborg.

Kanslierna i Idensalmi, Kotka, Lojo, Brahestad, Sodankylä, Imatra, Kuusamo, Nyslott och Varkaus läggs ned.

Av de nuvarande sammanträdesplatserna ska 14 läggas ned: Alajärvi, Alavus, Jakobstad, Kauhajoki, Kemijärvi, Kimitoön, Kristinestad, Kuhmois, Kyrkslätt, Nystad, Pieksämäki, Pudasjärvi, Suomussalmi och Torneå.

Tingsrättsorterna är enligt förslaget Björneborg, Esbo, Helsingfors, Joensuu, Jyväskylä, Kajana, Kouvola, Kuopio, Lahtis, Mariehamn, Rovaniemi, Seinäjoki, S:t Michel, Tammerfors, Tavastehus, Uleåborg, Vanda, Vasa, Villmanstrand och Åbo.

Genom reformen sammanslås Esbo och Västra Nylands tingsrätter, Mellersta Österbottens och Österbottens tingsrätter, Uleåborgs och Ylivieska-Brahestads tingsrätter samt Kemi-Torneå och Lapplands tingsrätter.

Dessutom indelas Hyvinge tingsrätts domkrets så att de sydliga kommunerna och Östra Nylands, Tusby och Vanda tingsrätter sammanslås, medan de nordliga kommunerna i Hyvinge tingsrätts domkrets sammanslås med Egentliga Tavastlands tingsrätt.

Den senaste strukturreformen av tingsrätterna genomfördes i början av 2010. Vid den reformen minskades antalet tingsrätter från 51 till nuvarande 27.