Här ligger historien i öppen dager

Stora Träskö intar en strategisk plats vid farlederna runt Porkala. Ön har genom århundradena varit en viktig stödjepunkt för både skärgårdsborna och militären.

Ravinen löper rakt genom berget och dess väggar sträcker sig flera meter upp på båda sidorna. Passagen är lång och fortsätter stadigt genom terrängen.

Ställvis ser det ut som om naturens krafter skulle ha format den här avlånga och krokiga gången, men snabbt ser man att mänsklig aktivitet ligger bakom formationerna. Leden kantas av sprängsten och kantiga bergblock.

Här har brutits, burits och svurits.

Det här är en av de långa kanon- och transportvägarna som likt öppna knivsår skär tvärs genom terrängen på Träskö, mellan tidigare kajer, kanonställningar, byggnader och befästningsverk.

Genom sitt läge vid Porkala udds södra spets intar ön en strategisk position. Om det vittnar de många och synliga lämningarna på den i dag obebodda ön – husgrunder, grottor, bryggrester, brunnar, sprängda kanontorn ...

Område grundas

Stora Träskö kommer att ingå som en viktig del i det naturskyddsområde som grundas kring Porkala udds södra spets. Som en del av förberedelserna inventeras områdets natur och kulturlämningar nu av Forststyrelsen, som äger bland annat just Stora Träskö.

– Ön har en väldigt intressant historia, säger arkeolog Tapani Tuovinen som är planerare inom Forststyrelsens naturtjänster.

Tuovinen har ansvarat för kartläggningen av de historiska lämningarna i området och i samband med det arbetet har han även bekantat sig närmare med Träskö.

Långrösen

Här handlar det mycket om stensättningar, från helt olika tidsperioder.

De äldsta kända lämningarna utgörs av två förhistoriska gravar, av vilka den ena ligger nära naturhamnen på öns södra sida och den andra uppe på berget i öns nordöstra del.

– De hör till den typen av utskärsgravar som byggdes på järnåldern, säger Tapani Tuovinen.

Långröset på bergstoppen i nordost är över 20 meter långt och 3 meter brett.

Nära det finns en nyupptäckt stensättning från betydligt yngre tider, nämligen ett kanonvärn som de ryska trupperna uppförde under kriget mellan Sverige och Ryssland 1788–1790.

– Det är den enda bevarade kanonställningen från 1700-talet i Porkala.

Tuovinen berättar att man med stöd av skriftliga källor utgått från att alla batterier från nämnda krig förstördes i trakten, men här står alltså nu ett värn i närmast orört skick.

Kustartilleri

Det är militären som stått för de flesta av byggnationerna på ön. Kanonvägarna härrör sig från början av 1900-talet då den ryska militären byggde upp det försvarsverk som går under benämningen Peter den Stores sjöfästning och vars syfte var att vid behov kunna spärra trafiken till sjöss.

Ett nät med bland annat kustartilleri byggdes på båda sidorna av Finska viken, och Träskö blev nu som stödfort en del av helheten.

Följande militära fas inföll under mellankrigstiden, då det finländska försvaret placerade ett tungt batteri med manskap på ön och reste ett kasernområde där.

Flera husgrunder

Sovjetmarinen gick senare i samma spår och byggde ut artilleriet och anläggningarna under den tid Porkalaområdet utgjorde en sovjetisk marinbas. Från de åren härstammar bland annat det söndersprängda eldledningstornet mitt på ön.

Husgrunderna som ligger invid den stora sjön på ön härstammar likaså från den här tiden, åtminstone en del av dem.

– Det finns fyra olika krigshistoriska avlagringar på ön, konstaterar Tapani Tuovinen.

I skogen på öns östra del står ett ensamt torn. Det handlar sannolikt om en gammal ledfyr.

Ön som också kallas Storlandet har naturligt även en civil historia. I varje fall familjerna Dahlström och Söderling har haft sina hem här.

Har potential

I sin bok Porkkala 1944–1956 som utgavs 1991 skriver Pekka Silvast att ön tack vare alla sina lämningar borde få en natur- och fästningsstig, som skulle återspegla områdets historia.

Tuovinen har lätt att ansluta sig till den åsikten. Ifall man bedömer att området är militärhistoriskt intressant så är Stora Träskö en väldigt representativ ö, konstaterar han.

Framför allt är Träskö öppen för allmänheten, vilket till exempel fortön Makilo inte är.

Flera farliga ställen

Forststyrelsen kommer nu att gå igenom den aktuella inventeringen och samtidigt diskutera hur området kunde användas i framtiden. Då luftas också säkerheten på ön, säger Tuovinen.

– Det kan vara mycket farligt att röra sig där.

I terrängen finns vassa stenar och block, liksom håligheter och brunnar som man lätt stiger ner i. Armeringsjärn och annat skrot sticker upp lite varstans.

Flera av anläggningarna är söndersprängda och de är på inget vis skyddade eller bearbetade för allmänna besök. Tornet är heller inte i bästa skick.

Fakta

Tidigare nationalpark

Stora Träskö har befästs under flera olika perioder. På ön finns också förhistoriska gravar.

Området med ön i centrum utgjorde en av landets fyra första nationalparker, som grundades 1938. Efter Porkalaparentesen fick området inte tillbaka sin status som nationalpark.

Nu blir Träskö en del av ett naturskyddsområde.

Källor: Porkkala 1944–1956. Pekka Silvast (1991). Porkala – bygd i förvandling. Sigbritt Backman, Richard Elgert & Porkala ungdomsförening (2008). Finska vikens port. Ove Enqvist. (2008).